1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globala partnerskap

Varje huvudmål har också ett antal delmål som krävs för att bidra till måluppfyllelsen. För att se samtliga delmål som är kopplade till de 17 rubrikerna ovan, klicka på länkarna.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande EU-organ med företrädare från näringslivet, facken och övrigt civilsamhälle. Kommittén skickar yttranden i EU-frågor till kommissionen, rådet och Europaparlamentet och fungerar därmed som en bro mellan EU:s beslutsfattande institutioner och EU-invånarna. I EESK sitter totalt tolv svenska representanter –  fyra från Svenskt Näringsliv, fyra från facken och fyra från det övriga civilsamhället. Den senare gruppen representeras av företrädare från Svenska kyrkan, LSU, PRO och IOGT-NTO.

EU-domstolens uppgift är att tolka EU:s lagstiftning och säkerställa att den tillämpas på ett korrekt sätt i alla medlemsländer samt löser tvister mellan EU:s medlemsländer och institutioner. Privatpersoner, organisationer och företag kan i vissa fall vända sig direkt till domstolen om en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

Europaparlamentet är tillsammans med Europeiska unionens råd EU:s två lagstiftande institutioner. Europaparlamentet har tre huvudsakliga uppgifter; lagstiftning, kontroll samt budgetarbete. Parlamentet företräder medborgarna och består av 705 folkvalda ledamöter som väljs i direkta och allmänna val vart femte år. Ledamöter organiseras utifrån politisk tillhörighet i politiska grupper, inte nationalitet. Unionsmedborgare (eller företrädare för en organisation inom EU) har möjlighet att uppmana parlamentet att ta ställning i en viss fråga som rör unionens verksamhetsområde genom att göra en framställning till Europaparlamentet.

Europeiska kommissionen är en politiskt oberoende och verkställande institution vars uppgift är att föreslå och genomföra EU:s lagstiftning och politik. Det politiska arbetet leds av de 27 kommissionärerna, en från varje medlemsland. Det löpande arbetet i kommissionen sker i avdelningar i så kallade generaldirektorat som alla ansvarar för ett särskilt politikområde. Varje generaldirektorat leds av en generaldirektör som är ansvarig inför sin kommissionär. Utöver att föreslå och genomföra EU:s politik har kommissionen också ansvar för att företräda EU internationellt samt tillsammans med EU-domstolen säkerställa att EU-lagstiftning tillämpas korrekt. EU-medborgare kan vända sig till kommissionen för att svara på offentliga samråd, starta medborgarinitiativ eller göra en formell anmälan när EU-lagstiftning har tillämpats felaktigt

Europeiska rådet samlar EU-ländernass stats- eller regeringschefer samt Europeiska kommissionens ordförande. Det ansvarar för unionens övergripande utveckling och dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar (oftast) genom konsensus, men saknar lagstiftande funktion. Europeiska rådet fastställer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt hanterar frågor som inte går att lösa på en lägre mellanstatlig nivå. Europeiska rådet sammanträder fyra gånger om året i Bryssel.

Europeiska unionens råd eller ”rådet” och informellt ”ministerrådet”, samlar ministrar från medlemsländerna i EU och har i uppgift att tillsammans med Europaparlamentet förhandla och anta lagar samt anta den årliga EU-budgeten. Rådet ska även samordna medlemsländernas politik. Rådet utformar även EU:s utrikes- och säkerhetspolitik enligt Europeiska rådets riktlinjer

HLPF är förkortningen på FN:s högnivåmöte för Globala målen ((High-level Political Forum on Sustainable Development). Högnivåmötet samlar företrädare för alla medlemsländer i FN samt representanter från civilsamhället. Under mötet följs arbetet med Agenda 2030 upp, såväl internationellt som land för land. Till varje möte kan medlemsländernas regeringar och civilsamhällesaktörer inkomma med frivilliga rapporteringar kring respektive lands arbete med Agenda 2030 (VNR och Spotlight-rapporter).  

Som en kompletterande granskning till VNR kan andra samhällsaktörer, däribland civilsamhället, rapportera sina perspektiv på Sveriges genomförande av Agenda 2030. Vissa civilsamhällesorganisationer väljer därför att lyfta sina perspektiv genom så kallade “spotlight-rapporter”. 

Genom spotlight-rapporterna kan organisationerna såväl understryka som problematisera de VNR-rapporter som tas fram av landets regering. Till skillnad från VNR-rapporterna behöver spotlight-rapporterna inte omfatta samtliga 17 mål i Agenda 2030, utan kan fokusera på specifika mål kopplat till organisationers sakfrågor och verksamheter. 

Spotlight-rapporterna kan ses som ett sätt att lyfta och integrera civilsamhällets perspektiv på det nationella Agenda 2030-arbetet även på internationell nivå. Rapporterna ses även av många organisationer som ett verktyg för att understryka civilsamhällets unika bidrag till måluppfyllandet av såväl de globala som nationella målen. 

Inom ramen för ”NOD möter” med EU-fokus har en rad intervjuer och seminarier arrangerats under 2021. Under dessa formulerades flera konkreta tips från erfarna civilsamhällesaktörer och förtroendevalda om olika framgångsfaktorer för civilsamhällets inflytande i EU-processer. Dessa samlas nedan:

• Hitta samarbeten med civilsamhällets organisationer i Bryssel. Samverkan med andra organisationer underlättar kommunikationen och skapar mer tyngd bakom synpunkter. De gemensamma perspektiven kan enklare lyftas in av offentliga aktörer i EU-sammanhang om fler organisationer samverkar.
• Gå via paraplyorganisationer. Där det finns relevanta paraplyorganisationer med redan befintliga ingångar och kontakter i EU-institutioner finns det goda möjligheter att ta del av erfarenheter och kompetens den vägen.
• Etablera kontakter och nätverk. Vilka handläggare på Regeringskansliet har kontakterna med EU på det område ni arbetar med? Vilka svenska EU-parlamentariker arbetar med området? Vilka andra intressenter är aktiva i det område man vill påverka? Detta är några av de frågor som kan vara bra att försöka besvara.
• Bidra med synpunkter i öppna samråd. EU genomför en mängd öppna samråd där alla kan bidra med synpunkter. Det är ett bra sätt att ta fram ställningstaganden i den egna organisationen att utgå ifrån i påverkansarbetet.
• Se och förstå att EU-politik också är svensk politik. Försök att omvärldsbevaka så att det går att komma med synpunkter och förslag redan när agendor sätts.
• Följ nyhetsflöden. Håll din organisation uppdaterad via till exempel Europaportalen eller andra nyhetskällor. Detta hjälper organisationen att se vilka frågor som är uppe på agendan för tillfället.
• Bevaka regeringens underlag till riksdagen för vilka frågor som kommer upp på rådsmöten. De kallas ”kommenterad dagordning” och ska tas upp i riksdagens EU-nämnd innan ministrar deltar på rådsmöten.
• Er expertis efterfrågas. Det krävs ibland inte särskilt mycket för att kunna inkomma med synpunkter till till exempel EU-kommissionen eller EU-parlamentariker, vilka ofta efterfrågar expertis inte minst från civilsamhället. Se till att etablera kontakter och ta fram underlag i relevanta frågor så är möjligheten ofta större att få inflytande än man först tror.
• Våga vara tydlig och sätt dig in i målgruppens ansvarsområden och mandat! Anpassa kommunikationen med till exempel EU-parlamentariker så att budskapet framgår tydligt. Var också gärna påläst så att kontakten baseras på vad politiker kan åstadkomma inom sina respektive områden och institutioner.
• Var på plats vid möjlighet. Ett sätt att närma sig EU-frågorna är att på plats bekanta sig med både civilsamhällesaktörer i Bryssel och att besöka unionens institutioner.
• Bygg arbetet steg för steg. Allt behöver inte göras på en gång. Har din organisation synpunkter på ett särskilt lagförslag? Börja med att formulera detta i ett mail till till exempel en EU-parlamentariker.

VNR står för Voluntary National Reviews och är en del av uppföljningsmekanismen inom ramen för Agenda 2030. Rapporteringen sker på nationell nivå och även om den är frivillig uppmuntras samtliga medlemsländers regeringar att genomföra den. Syftet är att kontinuerligt påvisa de nationella ambitionerna för agendans måluppfyllnad genom att lyfta framgångar, utmaningar och lärdomar från en angiven tidsperiod. Rapporterna presenteras på FN:s högnivåmöte för hållbar utveckling (HLPF) och fungerar sedan som ett komplement till den internationella granskningen av länders genomförande av Agenda 2030.  

I Sverige genomförs VNR av Miljö- och Utrikesdepartementet. Den senaste rapporten publicerades 2021 och presenterades på HLPF i juli samma år. Rapporten är Sveriges andra i ordningen och omfattar perioden 2017-2020. Den finns att ta del av här.