Kortrapport (v. 20)

Här återfinns en kortare version av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets (NOD:s) veckovisa kartläggning över behov i civilsamhället som uppstått efter coronavirusets utbrott i Sverige.

Kartläggningen behandlar exempel på efterfrågade insatser, problembeskrivningar, ny verksamhet, nya samverkansinitiativ och en kortare kommentar över relevanta trender inom sektorn. Texterna gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild, men de ger ett flertal exempel som sammantaget ger ett perspektiv på pågående trender.

Veckorapporten är en del av NOD:s uppdrag som strukturens parter enats om. I korthet innebär det att NOD bistår med att ge en samlad lägesbild över behov som uppstått i civilsamhället efter coronavirusets utbrott. NOD kommer också att bidra till samordning av civilsamhällets insatser vid behov, samt vara ett stöd i dialogen mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

 

Barns utsatthet under pandemin

Utsattheten bland barn och ungdomar ökar i kristider. Distansundervisning på gymnasiet är ett exempel, det tryggar att undervisning kan ske men innebär också risker då vuxennärvaro saknas. Redan utsatta barn riskerar också att bli än mer utsatta och distanseras från samhället på grund av den ökade isoleringen och stängda insatser i olika delar av samhället. Sårbarheten är särskilt stor för barn som lever i familjer där föräldrars ekonomiska utmaningar har blivit stora, i familjer där det förekommer missbruk och våld samt för barn som lever i socioekonomiskt utsatta områden.

  • Digitaliseringen av skolan och en oro för framtiden skapar stress bland gymnasieleverna.
  • Vuxenfrånvaron kan inte ersättas av digitala insatser.
  • Resurssvaga klarar omställningen sämre.

 

Omställningar och stöd i arbetet för barn

Den risk för fysisk inaktivitet och psykisk oro som ökar till följd av coronapandemin behandlas på olika sätt i civilsamhället. De organisationer som bedriver telefonlinje eller stödchatt för barn och unga har i många fall upplevt ett ökat tryck i sina stödkanaler och flera verksamheter har utökat sina öppettider och stärkt sin kapaciteten genom ökad bemanning. Många innovativa lösningar bygger på att utveckla redan befintlig verksamhet eller samla information och stöd på ett och samma ställe, inte minst digitalt.

  • Rädda Barnens och Generation Peps gemensamma satsning Digifritids.se syftar till att skapa en digital plats för att främja en aktiv fritid och lära sig nya saker, men också ge råd och tips om hur trygghet på nätet kan skapas.
  • Rinkeby Folkets Hus och Rädda Barnens satsning Pysselakuten är ett exempel på ny verksamhet som skapats för att stimulera barn med lek och pyssel.
  • Det finns både professionellt och medmänskligt stöd att tillgå via exempelvis Bris, Unga Lukas och Röda Korsets Ungdomsförbund.
  • Det vanligaste stödet sker via chatt men några organisationer erbjuder också telefonjour.

 

Offentliga aktörers information och insatser

Pandemin har i hög grad påverkat barn och deras levnadsvillkor, vilket har fått flera aktörer att lyfta behovet av att låta barnkonventionen vara vägledande i beslutsfattande som rör barn. Regeringen har under våren hållit tre pressträffar specifikt för barn och flera myndigheter har tagit fram informationssidor särskilt för barn och unga.

  • Unicef och Bris menar att alla beslut som fattas ska, i enlighet med barnkonventionen, utgå ifrån barnets bästa.
  • Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor till civilsamhällesorganisationers arbete för bland annat barn och unga i utsatta situationer.
  • Folkhälsomyndigheten har deltagit i pressträffar för barn och har en särskild informationssida för barn och unga.

 

För frågor om utskicket eller för tillgång till den längre rapporten, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se)