Den följeforskning som mellan 2019 och 2022 bedrivits av forskare från Luleå tekniska universitet och Stockholms universitet har inneburit att NOD:s arbete följts på löpande basis, i ljuset av tidigare kunskaper. Malin Lindberg är professor vid Luleå tekniska universitet och har ansvarat för arbetet, som genomförts tillsammans med Niklas Hill, dåvarande doktorand vid Stockholms universitet och nuvarande forskare vid Södertörns högskola.

– Eftersom NOD etablerades 2018 som en helt ny stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och civilsamhället var det viktigt och värdefullt att följa hur verksamheten fungerar, berättar Lindberg och fortsätter:

– Följeforskning sågs som ett sätt att möjliggöra löpande reflektion i NOD:s strategiska och praktiska arbete.

Vad anser du är värdet av följeforskning i den här typen av verksamhet?

– Genom följeforskningen har tidigare kunskaper om innovativ samverkan kunnat tillvaratas i NOD:s verksamhet. Dessutom har NOD:s erfarenheter i sin tur kunnat tillvaratas för att vidareutveckla kunskapen om denna sorts samverkansplattformar.

Rapporten har fått namnet ”Från innovativ till hållbar samverkan i tider av krig och kris”, vill du utveckla det?

– Under sina första år har NOD fokuserat på att utveckla och testa nya former för dialog och samråd mellan regeringen och civilsamhället, vilket påskyndats av corona-pandemin, Ukraina-kriget och andra aktuella samhällsutmaningar såsom klimatförändringar, hållbar utveckling och demokrati. Nu börjar fokus förflyttas till förvaltning och fortlevnad av NOD:s verksamhet, genom att säkerställa långsiktig finansiering, engagemang och nytta.

Vilka är de främsta slutsatserna i rapporten?

– En slutsats är att NOD behöver omvandla de abstrakta ambitionerna om ett gott samspel mellan regering och civilsamhälle till praktisk nytta i form av dialoger och samråd om sakfrågor som är relevanta för båda parter.

– En utmaning är att det hittills varit lättare för regeringsparten att initiera insatser om de frågor som de driver politiskt, medan civilsamhällesparten haft svårare att få upp andra aktuella frågor på bordet. Där har NOD prövat olika vägar framåt, bland annat genom att ta fram lägesbilder med civilsamhällets perspektiv på moms- och skattefrågor, Arbetsförmedlingens reformering med mera.

Har du några avslutande reflektioner om NOD:s fortsatta arbete?

– Framöver blir det spännande att se hur NOD kommer tillvarata lärdomarna från sina första år för att förtydliga och förstärka nyttan med denna sorts partsgemensamma stödstruktur. Inte minst vad gäller nyttan med att vara en partsgemensam plattform, till skillnad från till exempel departementens egna sakråd och MUCF:s uppdrag att främja samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle.

Slutrapporten i sin helhet finns att läsa här.