Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället
Under NOD:s seminarium Praktisk omvärldsbevakning under pandemikrisen bjöds representanter från både civilsamhället och regeringen in för att prata om vikten av omvärldsbevakning, hur den påverkats av krisen samt vilka lärdomar som kan dras från ett annorlunda år.
Medverkade i seminariet den 11 mars gjorde Hannah Kroksson, generalsekreterare LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Carl-Johan Friman, tjänsteperson på Regeringskansliet (Kulturdepartementet), samt Nicklas Mårtensson, kanslichef Funktionsrätt Sverige. Samtliga panelisters organisation ingår också i NOD:s styrgrupp (där Funktionsrätt Sverige representeras av Lotta Håkansson som är ordförande för Reumatikerförbundet).
Hannah Kroksson inledde diskussionen genom att konstatera att omvärldsbevakningen spelar en stor och viktig roll i LSU:s övergripande uppdrag – att ge unga ökad makt och ökat inflytande i samhällsutvecklingen genom stärkt ungdomsorganisering. Som paraplyorganisation är det särskilt viktigt att vara på tårna och snappa upp vad som händer på många olika områden och nivåer, för att kunna vara det stöd och den dörröppnare som den breda medlemsbasen behöver för sina respektive verksamheter, menade Kroksson.
Nicklas Mårtensson kände igen sig i Krokssons beskrivning av att som paraplyorganisation vara särskilt noga med omvärldsbevakningen. Med en stor bredd av inriktningar och perspektiv bland medlemmarna krävs det att hela tiden bevaka intressen såväl internt som externt för att kunna ge alla funktionsrättsfrågor en given plats i samhällsdebatten, menade Mårtensson.
Även för Regeringskansliet utgör omvärldsbevakningen en mycket viktig del av det löpande arbetet, berättade Carl-Johan Friman. Som beredningsorgan för regeringens beslutsfattande processer krävs stor kunskap och förståelse för att besluten ska vara relevanta och välgrundade. I sin roll har Friman särskilt ansvar för civilsamhällespolitiken, vilket kräver en ständigt uppdaterad bild av hur verkligheten för civilsamhällesorganisationerna ser ut.
Medan vissa delar av samhället i och med pandemin fått växla ner sina verksamheter, vittnade samtalsdeltagarna om hur även deras grundverksamheter tvärtom behövt växlas upp.
Friman förklarade att Regeringskansliet arbetat aktivt för att bevaka och bemöta olika sektorers behov av stöd. Han konstaterade att informationsflödet under pandemiåret dock har varit enormt stort vilket gjort det svårare att på ett effektivt sätt identifiera aktuella behov och förutsättningar hos civilsamhället. Det har krävt både omställningar och avvägningar i bearbetningen av information, vilket underlättats av bland annat strukturen i NOD.
I ett konstant flöde av nya beslut och direktiv har möjligheter för påverkan från civilsamhället både öppnats upp och utmanats. Kroksson lyfte exempelvis att påverkansåret för civilsamhället alltid följer regeringens budgetår. I och med att det har presenterats betydligt fler budgetar än vanligt har därför påverkansmöjligheterna ökat. Det har varit hoppfullt samtidigt som det har varit resurskrävande att följa och bejaka medlemmarnas behov i alla svängningar.
Under det senaste året har därför den nationella omvärldsbevakningen hos LSU intensifierats, berättade Kroksson. Men även på internationell nivå har omvärldsbevakningen varit intensiv, eftersom flera av LSU:s internationella partnerorganisationer mött fler än en kris under året – bland annat landsråd i Belarus, Libanon och Myanmar.
Funktionsrätt Sverige har representerat en särskilt utsatt grupp under pandemin, där omvärldsbevakningen gett en mycket högre påverkansgrad, berättade Mårtensson. Omvärldsbevakningen har även varit viktig för att bevaka andra civilsamhällesaktörer som arbetar med rättighetsfrågor och inspireras av hur de hanterat pandemins utmaningar.
Den interna omvärldsbevakningen i organisationen har varit av särskild stor vikt under pandemin, konstaterade Mårtensson. Den interna bevakningen har genererat underlag med tyngd som kunnat visa på verkligheten för medlemmarna. Där, menade han, har enkätutskick och intervjuer med medlemmar varit en viktig framgångsfaktor – verktyg som organisationen kommer ta med sig även i krisfria tider.
Vidare konstaterade Kroksson att mycket av det praktiska omvärldsbevakandet har blivit annorlunda i och med att det inte har gått att träffas. Exempelvis har specifika chattrådar för omvärldsbevakning skapats i brist på det naturliga samtalet på kontoret. Det har visat sig vara mycket hjälpsamt då bevakningen kunnat hållas samlad och väldokumenterad.
Samtidigt enades panelisterna i att en viktig del i omvärldsbevakningen sker i det fysiska mötet. Och att de digitala samtalen blir mer strukturerade på gott och ont; formen underlättar för det konkreta och koncisa kunskapsutbytet men försvårar det som händer i det mellanmänskliga – de mer informella samtalen runt exempelvis kaffeautomaten i pausen underlättar för människor att kunna tänka högt och inte alltid behöva leverera snabba absoluta svar.
I relation till NOD:s funktion i omvärldsbevakningen nämnde samtliga deltagare särskilt NOD:s lägesbilder, som veckovis har redogjort för förutsättningar och utmaningar hos olika delar av civilsamhället.
För Regeringskansliet konstaterade Friman att lägesbilderna varit ett viktigt verktyg i att kunna sålla och fånga essensen i det enorma informationsflödet. Lägesbilderna har bland annat lett till konkreta underlag för dialogmöten och uppföljning.
För Funktionsrätt Sveriges del beskrev Mårtensson att lägesbilderna även varit hjälpsamma för att få syn på såväl gemensamma som separata utmaningar bland civilsamhällets organisationer. I det stämde Kroksson in och menade att det varit viktigt att ha civilsamhällets behov samlat i skrift för att både kunna följa med och följa upp.
Dramaturgin under året kommer att generera många analyser, konstaterade Friman. Att ställa om på så många nivåer samtidigt har gjort dialogarbetet än mer avgörande. Där har formen för dialogen konkretiserats under året vilket förhoppningsvis kommer att kunna bäras med in såväl i omstartsprocesser som det löpande arbetet när pandemin är över.
Mårtensson konstaterade att digitaliseringen medfört olika typer av lärdomar, där en av de viktigaste har varit hur det demokratiska utrymmet fördelas. Vilka kan delta när samhället digitaliseras? Vilka kan inte göra det? Här har både organisationen och samhället i stort viktiga analyser att göra för att kunna ta tillvara de möjligheter, i form av exempelvis flexibilitet, som digitaliseringen har medfört.
I frågor där civilsamhället tidigare har uppmanats att uppvisa tålmodighet – exempelvis Agenda 2030 – konstaterade både Kroksson och Mårtensson att pandemin lett till att kravbilden blivit tydligare och behovet av delaktighet i beslutsprocesser ökat. Exempelvis har LSU:s medlemmar nu fått erfara att saker kan påverkas snabbt och att ”politiker kan om de vill”. Det borde gälla även för andra akuta frågor kopplade till demokrati och en hållbar värld, konstaterade Kroksson. När tempot skruvas upp är det ännu viktigare med samråd, delaktighet och tydlighet. Demokratin kräver en viss förutsägbarhet och bra återkoppling.
Avslutningsvis konstaterades det att diskussionen under seminariet satte fingret på att omvärldsbevakningen handlar om att bevaka ett demokratiskt utrymme. Det handlar om kunskap och att förstå både sig själv och världen bättre. I det spelar dialogarbetet en viktig roll – något som både Regeringskansliet och civilsamhället vill förvalta klokt. För att underlätta det förvaltandet är NOD:s struktur viktig att upprätthålla.
