Konceptet labb är nytt för NOD och för att få processtöd i både planering och genomförande anlitades Sofia Karlsson från Facere Lab. Karlsson är en van processledare och har tidigare arbetat mycket med labbkonceptet, där fokuset ligger på att få pröva och ompröva sina tankar och idéer. Men demokratilabben stack ut från tidigare erfarenheter.

– Det här var första gången som labbandet skulle resultera i en så tydlig produkt – avsiktsförklaringen. Planeringen och förberedelserna bestod därför i att ta fram ett eget sätt för NOD att göra labb på, där vi bakade ihop en traditionell workshop med ett ”labbsätt”. Det var både spännande och utmanande, berättar Karlsson.

Under fem dagar genomfördes fem olika labb, där varje arrangemang behandlade temat demokrati utifrån olika ingångar. De genomfördes med ett begränsat antal deltagare för att få så koncentrerade diskussioner som möjligt. Men även om det inte var ett öppet arrangemang (inbjudningarna var riktade) så var spridningen bland de representerade civilsamhällesorganisationerna stor. Deltagarna bestod dessutom av både tjänstemän och förtroendevalda. Detta för att fånga upp så många perspektiv som möjligt.

I labbet som behandlade ämnet ”Civilsamhällets egenorganisering” deltog exempelvis representanter från Forum, SKOOPI, Ideell Kulturallians och Sveriges Konsumenter. En av deltagarna var Sara Tunander, kanslichef på Sveriges Konsumenter. För Tunander var konceptet nytt både sett till både format och innehåll.

– Det är ganska sällan när man sitter med de dagliga uppgifterna att man kan zooma ut, inte bara i den egna branschen utan också i civilsamhället i stort. Nu fick vi chansen att titta på civilsamhället ur ett perspektiv 100 år framåt i tiden och förstå att vi inte ska ta vårt samhälle och hur det är uppbyggt för givet. Det var lekfullt upplagt, vilket triggade igång en fantasi och humor. Det är en stor fråga, men jag tycker att NOD lyckades hitta en lustfylld och rolig ingång till det.

Även Tomas Warberg, generalsekreterare på Civilförsvarsförbundet, testade konceptet för första gången. Och för honom blev labbet en positiv överraskning. 
– I min organisation har vi just nu väldigt mycket att stå i. Så jag kände först ”Nej, varför ska jag vara med i det här? Jag hinner inte! Och jag är så mötestrött!”. Men jag blev så positivt överraskad. Det var över all förväntan, med wake up-calls så det bara skrek om det. Det här behövde jag.

Warberg medverkade i labbet som behandlade ämnet ”Civilsamhället och samhällsansvar” där även representanter från RFSU och Funktionsrätt Sverige deltog.
– En av de viktigaste sakerna jag tar med mig från labbets diskussioner är hur man alltid kan öka demokratin. Självklart måste vi kunna öka demokratin när vi ibland ser i världen hur den kan strypas och minskas. Det var en meddeltagare som pratade hela tiden om detta och det tar jag med mig in i mitt vardagliga arbete. Att alla får komma till tals och att alla får vara med i såväl de små som stora besluten.

Ett av inslagen i labbet var en film som innehöll ett meddelande från en fiktiv civilsamhällesforskare från år 2123. I meddelandet framgick att demokratin och civilsamhället, som vi under år 2021 känner det, inte längre existerar i framtiden. För att rädda civilsamhället och demokratin uppmanades därför deltagarna att gemensamt formulera civilsamhällets unika roll för demokratin, i ett koncist men kreativt meddelande till den fiktiva forskaren.
– Forskaren förmedlade en väldigt svart vardag. Allt vad demokratin står för fanns inte med i bilden. Det fick en att tänka till, berättar Tomas Warberg.

Syftet med det lekfulla upplägget och filmen från framtiden var att konkret få ner gemensamma punkter som civilsamhället vill värna och utveckla, för att garantera att demokratin upprätthålls under de kommande 100 åren. Det är därefter dessa tankar och diskussioner som ska utgöra tyngden i den skrivelse som ska bli labbets slutprodukt – en gemensam avsiktsförklaring från civilsamhället för en stark demokrati.
– Det var härligt att inte bara ta med sig lite anteckningar och idéer. Vi fick formulera något konkret. Det kändes väldigt tillfredsställande. Att veta att detta har betydelse, och att det är en pusselbit i en större process tyckte jag var kul, konstaterar Sara Tunander.

Sofia Karlsson ser tillbaka på veckan som lustfylld och utvecklande även när det kom till själva processledningen.
– Det var verkligen roligt att se hur deltagarna dels köpte konceptet – de både tog frågeställningarna seriöst och vågade leka med oss – men också tolkade det olika. I slutändan är det deltagarna som gör labbet och det resulterade i att det blev fem helt olika labb, med lika viktiga resultat.

Förhoppningen är att labbkonceptet kommer att leva vidare inom ramen för NOD:s verksamhet.
– Det tycker jag den här veckan lade en bra grund för. Jag är stolt över att ha fått vara med och arbeta fram konceptet och processleda den här resan för och med NOD, avslutar Karlsson.