NOD:s samtal handlade om hur ideellt engagemang kan bidra till ett samhälles motståndskraft. Mot bakgrund av forskning som visar att det ideella engagemanget är ojämnt fördelat i befolkningen och att ett stort engagemang ofta hänger ihop med andra faktorer som hög utbildning och ekonomisk stabilitet. Dessutom håller engagemanget på att förändras, både när det gäller hur och varför människor organiserar sig. Idag engagerar sig fler i korta insatser av skäl som handlar om jaget, snarare än vi:et.

En av de som deltog i samtalet var Minna Lundgren, som är doktor i sociologi och verksam vid Risk and Crisis Research Centre (RCR) vid Mittuniversitetet. Hon menar att civilsamhället fyller många viktiga funktioner och det därför inte alltid är önskvärt att organisationer antar ett beredskapsfokus.

– Om vi skulle hamna i ett riktigt allvarligt läge i landet så är det bra om så mycket som möjligt i samhället kan fungera så nära ”som vanligt” som möjligt. Människor mår bra av att ha någon sorts normalitet och kontinuitet i vardagen.

Det innebär dock inte att organisationer inte behöver planera för påfrestningar som kris och krig.

– Ur ett brett perspektiv bör civilsamhällesorganisationerna fundera över vilken förmåga man har att fortsätta med verksamheten under ansträngda förhållanden, säger Minna.

Hasnain Govani, som jobbar som projektledare på MUCF: center för trossamfundsfrågor var också med i panelsamtalet. Han understryker trossamfundens roll i kris och krig.

–Många gånger har människor i utsatta grupper eller minoritetsgrupper förtroende för trossamfunden. Det gör till exempel att trossamfunden kan spela en viktig roll i att motverka desinformation.

Temat för årets konferens är Kunskap för motståndskraft. Läs mer om övriga programpunkter här.