Svenska Dialoginstitutet är en svensk utlandsmyndighet som lyder under Utrikesdepartementet (UD) och som arbetar med att stärka dialogen mellan aktörer från Mellanöstern och Nordafrika (MENA) och aktörer från Europa. I fokus för dialogen står frågor om fred och säkerhet, hållbar utveckling och inkluderande deltagande.  

Ann Måwe, direktör för Dialoginstitutet, pekar på att de senaste årens krig i Mellanöstern har satt praktiska käppar i hjulen för dialogarbete. Arbetet pågår ständigt, men möten skjuts upp, ställs in eller digitaliseras. Dessutom har relationerna skakats om.

– Jag upplever att det de senaste två åren har funnits ett förtroendeglapp i relationen mellan MENA och Europa, säger Ann. De från Mellanöstern upplever att utvecklingen i regionen inte är prioriterad från europeiskt håll. 

Samtidigt menar hon att de möten som faktiskt genomförs sällan påverkas särskilt mycket av det som händer utanför diskussionsrummet, eftersom personerna i rummet vill diskutera sakfrågorna. Det kan till exempel handla om AI och fredsbyggande eller grön omställning.

Men det kan ändå vara värdefullt att börja mötet med att adressera den aktuella politiska händelseutvecklingen, eftersom konflikter ofta påverkar psykologiskt.   

– Generellt sett är det viktigt att ha en förståelse för varandras utgångspunkt, säger Ann.

För att få till så heltäckande samtal som möjligt om ämnet i fråga bjuder institutet in aktörer från både det privata, offentliga och civila samhället. Deltagarna är alltifrån diplomater och statstjänstemän till företrädare för gräsrotsorganisationer och tankesmedjor. 

Det är också viktigt är att skapa en bra representation vad gäller ålder, kön och religiös och etnisk bakgrund.

– När det gäller MENA har vi tidigare framförallt jobbat mot Nordafrika och Levanten. Nu försöker vi få in fler representanter från Gulfländerna, säger Ann.

Att aktörer från olika håll deltar sänker trösklarna för fortsatt samarbete efter mötet. 

– Vi fokuserar på att bygga relationer bottom-up istället för top-down.   

För att dokumentera det som framkommit under dialogen skriver institutet en rapport som kan fungera som underlag till det fortsatta arbetet. Det är helt enkelt dialogen som är resultatet.

– Vårt mandat går ut på att andra ska ta det vidare, säger Ann. För att deltagarna ska vilja och kunna göra det måste vi skapa relevanta processer. 

Vill ni lära er mer om åldersöverskridande dialog? Ta del av Dialoginstitutets guide här.

Läs om fler Dialogvänner här, här och här.