NOD ser dagligen hur viktig dialogen mellan civilsamhället och det offentliga är för att skapa bra och demokratiskt förankrade beslut. Därför vill vi hylla dialogen! I vår nya intervjuserie Dialogvänner lyfter vi andra aktörer som på olika sätt arbetar med dialog. Syftet är att stärka och nyansera förståelsen för vad dialog är.

Först ut är den finska diskussionsmetoden Dialogpaus. Utgångspunkten för Dialogpaus är att deltagarna genom att föra en konstruktiv diskussion ska få mer förståelse för sig själva, andra och ämnet.

Metoden sprids av Stiftelsen Dialogpaus och utvecklades för att motverka polarisering och stärka tilliten till samhällets institutioner. Finland placerar sig, precis som Sverige, väldigt högt i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD):s tillitsmätningar, men bland lågutbildade, personer med låga inkomster och på landsbygden är tilliten lägre. OECD har därför rekommenderat att Finland breddar möjligheterna att delta i dialog om samhällsfrågor. 

En Dialogpaus-diskussion styrs av spelreglerna: lyssna, delta i det som andra säger, tala utifrån egen erfarenhet, var närvarande, fundera i lugn och ro och sammanfatta.  

– I en fungerande dialog kan man ta in andra perspektiv utan kravet på sig att hålla med, säger Jonna Similä som är programansvarig på Dialogpaus.

Hon menar att bra dialog också inkluderar personer som inte har extrema åsikter. 

– Generellt sett ska man bjuda in den grå massan – de kanske 80 procent som kanske inte har en så stark åsikt.  

Annars, menar Jonna, är det lätt att spä på polarisering eller tron att en fråga är mindre komplex än den faktiskt är. 

Det är också viktigt att tänka på vad Jonna kallar “de tysta rösterna”. De tysta rösterna når man genom att fundera över vilka som berörs av frågan och vilka som av en eller annan anledning inte brukar delta i samtalet.

– De kan vara olika beroende på sammanhang: lågutbildade, unga, seniorer, småbarnsföräldrar som inte har tid eller väldigt tillbakadragna personer.  

Ser du några risker med att välja dialog framför mer konfliktinriktade diskussionsmetoder? 

– Dialog passar inte om man till exempel vill föra debatt eller lobba. Men om syftet är att föra ett konstruktivt och jämlikt samtal är det en flexibel metod.  

Att förbättra samtalskulturen kan också vara ett sätt att stärka motståndskraften inför kriser. 

– Om vi inte kan enas och prata om svåra saker är vi mer sårbara, säger Jonna.