”Avsiktsförklaringen bör vara intressant för den som vill behålla Sverige fritt och demokratiskt”

Under våren 2021 anordnade NOD workshopkonceptet ”Demokratilabb”, för att tillsammans med ett trettiotal civilsamhällesorganisationer arbeta fram avsiktsförklaringen Ett starkt civilsamhälle för en stark demokrati. I avsiktsförklaringen har civilsamhällesorganisationerna samlats kring ett tiotal åtaganden för att upprätthålla och stärka demokratin i Sverige.

En av organisationerna som var med och arbetade fram skrivelsen var SIOS – Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. NOD möter Bojan Brstina, generalsekreterare vid SIOS, för att diskutera organisationens tolkning av avsiktsförklaringens samt vilken roll SIOS har i arbetet för en stark demokrati.

thumbnail_IMG_20200408_134440

SIOS är en sammanslutning av frivilla organisationer som representerar erkända och icke-erkända minoriteter i Sverige. Organisationen verkar för att mångfaldspolitik ska bli en integrerad del i samtliga samhällssektorer, genom att driva opinionsbildning kopplade till språk, kultur, utbildning och andra minoritetspolitiska frågor.

Bojan Brstina är generalsekreterare för organisationen och deltog under våren 2021 i framtagandet av avsiktsförklaringen Ett starkt civilsamhälle för en stark demokrati. Genom att signera avsiktsförklaringen åtog sig organisationen att uppfylla såväl interna som externa åtaganden för en fortsatt stark demokrati.

– Alla åtaganden är fantastiskt viktiga för oss och för att bibehålla och utveckla demokratin, konstaterar Brstina.

Finns det något eller några åtaganden som är särskilt viktiga för SIOS?

– För just vår organisation så handlar det om åtagandet att skapa utrymme för marginaliserade röster, och då specifikt för personer som inte är svenskfödda. Att vara röstbärare är A och O för civilsamhället när samhället i stort inte tillåter alla röster att höras.

– Det är också viktigt för oss att kunna ha en granskande funktion och inte minst att kunna vara en skola i demokrati.

Varför just skola i demokrati?

– Oavsett frågor är det viktigt att folk samlas och lever demokrati och det gör man i föreningslivet. På det sättet blir vi en skola i demokrati. Det går inte att sälja in en demokratisk tanke på statlig nivå, om den inte förankras på en lokal och nära nivå, av oss själva. Demokratin på statsnivå kommer inte ge validitet om personer själva inte upplevt och varit med och skapat demokrati.

– Det är väldigt få arenor i livet där en enskild person har tillgång till riktig demokrati, alltså sambestämmande. Det är visserligen val var fjärde år, men det är så abstrakt. Avståndet till makten är väldigt stort i vardagen, men i en förening har man möjlighet att komma fram till beslut gemensamt. Det finns inte på samma sätt inom till exempel familjen eller jobbet. I föreningslivet ges tillgång till medbestämmande på en mer omfattande nivå.

Har du några exempel från er organisation på hur demokrati kan se ut och utvecklas?

– I vår organisation samlar vi människor från alla världens hörn. Människor som aldrig skulle komma i kontakt med varandra utan oss, men nu sitter vi vid samma bord och lär av varandra. Det handlar om grupper som ibland historiskt sett inte kommit överens men som hos oss kommer samman genom minsta gemensamma nämnare för att skapa en högre grad av demokrati. Det finns i slutändan saker som berör alla, exempelvis kulturella rättigheter, språkliga rättigheter och antidiskriminering.

Hur skapar ni demokrati utifrån den premissen?

– Vi har lärt oss vikten av att nästan aldrig hålla hårda omröstningar, vilket vissa kanske skulle säga är odemokratiskt. Men demokrati handlar inte bara om att rösta mot varandra, där majoriteten vinner över minoriteten. Det handlar om förarbetet, där vi ser till att allas röster har blivit hörda. Sen jobbar vi så otroligt hårt med att kompromissa så att det inte blir en strid mellan intressen. Vi skapar konsensus, helt enkelt, utan att någon känner sig utanför eller inte blir hörd.

I demokratilabbet betonade din organisation vikten av ett fritt och mångfacetterat civilsamhälle. Har du något exempel på vad som händer när ett sådant inte existerar?

– Det finns länder där det inte längre finns ett levande föreningsliv, där den beslutsfattande makten känner sig hotad av civilsamhället och inskränker på oberoendet. Där finns inte heller mångfalden av intressen och idéer i föreningslivet på samma sätt som här, vilket gör det svårt att sätta ord på sin egen plats i demokratin. Under val röstar man till exempel utifrån det parti som representerar ens ”grupp”, inte ens idéer. Det blir viktigare att exempelvis den etnicitet eller religion man tillhör får höras och ta plats, än att partirepresentanterna för en politik som förbättrar ens livsvillkor.

Vem/vilka tycker du borde läsa och ta del av avsiktsförklaringen? Varför?

– Avsiktsförklaringen bör vara intressant för den som vill behålla Sverige fritt och demokratiskt, oavsett vem det är och vilken position den har i samhället. Men jag hoppas verkligen att politiker som är tveksamma till civilsamhället ser det här som ett sätt att få kontakt med oss. Civilsamhället är inte en partipolitisk fråga, det är en fråga om frihet och demokrati. Och konsekvenserna av att inte ha ett fritt civilsamhälle är farliga för demokratin i stort.

Läs mer om avsiktsförklaringen här.