Inom ramen för PGF håller regeringen en återkommande dialog med en rad olika civilsamhällesorganisationer. Det är dialogen i sig som är syftet med forumet. Avsikten är att samtalen ska kunna bidra till att förbättra villkoren för civilsamhällets organisationer. Varje år tas också en skrift fram, där årets arbete sammanfattas.
NOD möter Christine Cars-Ingels och Carl-Johan Friman som utgjorde presidiet under 2021 för att höra mer om dialogen och erfarenheterna från 2021.
Vilken roll fyller forumet utifrån era respektive perspektiv?
– För regeringen är dialog med civilsamhället en central komponent i politiken för det civila samhället. Det handlar om att se och erkänna civilsamhället i dess unika roll i samhället och att de beslut som regeringen fattar ska vara grundade i en förståelse för civilsamhällets förutsättningar och villkor. PGF är ett viktigt forum där denna dialog sker, och som ju tillkom i samband med att målet för politiken slogs fast i riksdagens beslut om propositionen En politik för det civila samhället 2009. Det unika med PGF jämfört med andra dialogforum är att här finns tillfälle att lyfta blicken från enskilda sakfrågor och föra ett samtal om de generella villkoren för civilsamhället, och att här finns en bredd av organisationer med olika perspektiv. PGF gör också att både regeringen och civilsamhället får ökad förståelse för varandras vardag och verkligheter, säger Carl-Johan Friman.
– Att delta i dialogen är en möjlighet att höja blicken kring det civila samhällets villkor och roll i demokratin. Det är lärorikt att ta del av all den kunskap och erfarenhet som finns samlad i PGF:en och själv få bidra i samtalen i arbetsgrupper och bikupor. Genom att återkommande och för olika teman besvara frågor om vad respektive part kan göra och vad vi kan göra tillsammans kan vi öva på att byta perspektiv med varandra. Samtidigt lär vi oss att ha ögonen på den gemensamma bollen, det vill säga politiken för det civila samhällets villkor och förutsättningar utifrån de sex principer som formulerats. I bästa fall lyckas vi spela på varandras bästa fot. PGF är en av flera arenor där man kan pröva och ompröva idéer. Det är en plats för samtal om allt ifrån vilka insatser som behövs för att motverka hot och hat till vilka associationsformer vi tror kommer att behövas för att människor ska vilja engagera sig i det civila samhället framöver, och vilka konsekvenser valet av associationsform får i relation till staten, menar Christine Cars Ingels.
Vilka slutsatser drar ni från årets PGF-möten? Finns det några intryck från PGF-mötena från 2021 som ni tar med er in i det nya året?
– Pandemin har så klart präglat mycket av 2021. I en kris blir det tydligt hur centralt det civila samhällets verksamheter är för vårt samhälle, både i direkta insatser för dem som drabbas hårdast av krisen och för gemenskap och sammanhållning. Detta har också synts i PGF där våra samtal har kretsat kring såväl demokratifrågor som krishantering och hur olika former av organisering ibland skapar olika förutsättningar att verka. Det har varit tydligt att alla inblandade i PGF har tagit arbetet på största allvar och det har varit bra och givande möten. Jag är också glad att kultur- och demokratiministern kunde delta i PGF som handlade om hot och hat och både dela med sig och lyssna i denna viktiga fråga. Jag hoppas och tror att PGF kommer att vara lika bra och relevant under 2022, menar Carl-Johan Friman.
– Precis som föregående år påverkades samtalen av coronapandemin, både till innehåll och till form. Det första mötet handlade just om pandemins konsekvenser för demokratin. Trots stora påfrestningar har civilsamhället fortsatt att driva sina kärnfrågor och varit en central röst i samhällsdebatten. Civilsamhällets insatser har haft ett stort värde för såväl enskilda individer som för samhället i stort, men vi var eniga om att parterna kan bli bättre på att kommunicera detta till omvärlden. I dialogen framkom också att krisen skapat goda strukturer för dialog mellan parterna, som vi nu behöver se till att värna också efter pandemin, säger Cars Ingels.
Sist, vad kan man få ut av att läsa PGF-skriften som läsare ifall ens organisation inte deltar i Partsgemensamt forum?
– Skriften ger en bra och samlad bild av vad PGF är och vad vi talat om under året. Det är en gedigen produkt med lång livslängd, menar Friman.
– Förhoppningsvis får läsaren en lägesbild av vilka frågor som parterna brottades med under pandemiåret 2021, vilka möjligheter och förslag som lades på bordet och hur samspelet mellan regeringen och civilsamhället kunde se ut. Det är positivt att konstatera att en majoritet av de svarande i utvärderingarna anser att PGF uppfyllt sitt syfte under året, att PGF-mötena varit värdefulla för deltagarna både i deras arbete och för de organisationerna de representerar, avslutar Cars Ingels.
