Den 20 maj hölls årets andra möte inom Partsgemensamt forum (PGF), som samordnas av NOD. Temat för dialogen var statliga register och vilka konsekvenser dessa kan ha för det civila samhällets förutsättningar. Totalt deltog cirka 30 representanter från civilsamhället och Regeringskansliet.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) medverkade också och presenterade den senaste villkorsrapporten som följer upp det civila samhällets villkor utifrån de sex principerna för civilsamhällespolitiken. De gav också en uppdatering om myndighetens pågående utveckling av två stödfunktioner – en för att stärka civilsamhällets administrativa kapacitet och en för att stödja bidragsgivande aktörer.
Bakgrunden till mötet är att flera politiska initiativ under de senaste åren har föreslagit nya former av registrering som berör ideella organisationer. I det underlag som togs fram inför mötet redovisades sex register som redan används och ytterligare sju som är föreslagna. Bland de föreslagna registren finns: ett företrädarregister, en databas över statsbidrag och bidragsmottagande organisationer, öppen redovisning av samverkan för studieförbunden, registrering av verklig huvudman för ideella föreningar, ett utförarregister för fritidskortet, ett register för bostadsrätter samt ett lobbyregister för ökad insyn i påverkansarbete.
En fråga om balans mellan insyn och självständighet
Utgångspunkt för dialogen var principen om öppenhet och insyn i relationen mellan staten och det civila samhället. Principen innebär att verksamheter som får offentligt stöd ska vara öppna med hur medlen används och vilka resultat de uppnår. Samtidigt betonade flera civilsamhällesaktörer vikten av att denna princip balanseras mot behovet av självständighet, integritet och praktisk genomförbarhet.
Vissa organisationer uttryckte oro för att de föreslagna registren riskerar att förändra relationen mellan civilsamhället och staten. Det sågs som ett potentiellt paradigmskifte, där ökade krav på registrering och uppföljning kan påverka den demokratiska roll och det oberoende som civilsamhället traditionellt har haft.
– När staten får tillgång till detaljerad information om civilsamhällets strukturer kan det ge framtida makthavare verktyg att påverka organisationer på ett sätt som vi i dag inte avser – särskilt om det politiska klimatet förändras, säger Martin Carlstedt, senior policyrådgivare på Svenska kyrkan.
En annan risk som lyftes var att höjda administrativa krav kan bli betungande för mindre organisationer utan professionellt stöd, samt att krav på personuppgiftsregistrering kan väcka oro bland medlemmar i känsliga målgrupper – till exempel barn, unga och personer i utsatthet.
– Ju fler register och krav på personuppgifter som införs, desto större är risken att människor avstår från att ta ideella uppdrag, menar Martin Carlstedt.
Henrik Almén, tillförordnad generalsekreterare för Sverok, lyfte liknande farhågor – särskilt med fokus på unga som vill engagera sig i föreningslivet.
– För unga som vill starta och driva föreningar kan ökade krav på registrering skapa en tröskel, särskilt om man behöver registreras som företrädare. Samtidigt skulle en utökad frivillig registrering av organisationer kunna underlätta kontakten med myndigheter och banker, säger han.
Register som stöd – inte hinder
Flera deltagare lyfte också de potentiella fördelarna med vissa register. Ett företrädarregister skulle exempelvis kunna förenkla kontakter med myndigheter och banker, och därmed underlätta exempelvis ansökningar om stöd, avtalsskrivning och kontohantering. Ett väl utformat system skulle kunna bidra till ökad transparens, stärkt förtroende och bättre kunskapsunderlag om civilsamhällets struktur och omfattning.
– Det är helt rimligt att offentliga medel följs upp, förtroendet för civilsamhället bygger på att resurser används på rätt sätt. Det viktiga är att kontrollen inte blir så tung att den försvårar ideellt engagemang eller inkräktar på människors integritet, säger Henrik Almén.
Flera civilsamhällesrepresentanter betonade vikten av att involveras i både utformning, förvaltning och vidareutveckling av sådana register. En användarnära och sektorsöverskridande modell, med hänsyn till integritetsfrågor, representation och tillgång, sågs som avgörande för att skapa legitimitet och förankring.
Vägen framåt kräver fortsatt dialog
Avslutningsvis konstaterades att registerfrågan är komplex och kräver långsiktighet, transparens och fortsatt samverkan. Flera deltagare betonade vikten av att den offentliga sektorn är lyhörd för civilsamhällets perspektiv – inte bara i remissrundor utan genom en löpande och inkluderande dialog.
Temat för nästa möte inom PGF, som äger rum den 30 september, kommer att vara avtalsformer mellan det offentliga och civilsamhället, som kopplar an till principerna om kvalitet och mångfald.
Här kan du läsa om vilka organisationer som är med i forumet och ta del av tidigare minnesanteckningar. Har du frågor om PGF? Kontakta NOD:s projektledare Amal Omar, amal.omar@nodsverige.se.
