Kortrapport (v. 24)

Här återfinns en kortare version av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets (NOD:s) veckovisa kartläggning över behov i civilsamhället som uppstått efter coronavirusets utbrott i Sverige.

Kartläggningen behandlar exempel på efterfrågade insatser, problembeskrivningar, ny verksamhet, nya samverkansinitiativ och en kortare kommentar över relevanta trender inom sektorn. Texterna gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild, men de ger ett flertal exempel som sammantaget ger ett perspektiv på pågående trender.

Veckorapporten är en del av NOD:s uppdrag som strukturens parter enats om. I korthet innebär det att NOD bistår med att ge en samlad lägesbild över behov som uppstått i civilsamhället efter coronavirusets utbrott. NOD kommer också att bidra till samordning av civilsamhällets insatser vid behov, samt vara ett stöd i dialogen mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

 

Internationell utblick: fokus europeisk politik

Liksom det svenska civilsamhället har de europeiska paraplyorganisationerna varit aktiva i att belysa hur pandemins konsekvenser slår särskilt hårt mot olika målgrupper. Generellt sett konstateras att grupper som redan innan pandemin på olika sätt varit marginaliserade eller stigmatiserade nu blir särskilt drabbade av både själva viruset och pandemins socioekonomiska konsekvenser. Grupper som identifierats av organisationerna är exempelvis barn och unga, äldre, hemlösa, flyktingar och asylsökande, grupper i social utsatthet, målgrupper med olika funktionsvariationer, arbetslösa, kvinnor och HBTQ-personer.

  • En undersökning som European Youth Forum gjort tillsammans med International Labour Organization (ILO) visar att mer än en av sex unga i Europa har förlorat sitt arbete sedan pandemiutbrottet.
  • ILGA Europe lyfter att hbtq-personer tillhör grupper som generellt sett är utsatta för diskriminering och stigmatisering i Europa och att pandemins effekter med arbetslöshet, sämre hälsa och sämre tillgång till vård därmed slår särskilt hårt mot dem.
  • European network against racism (ENAR) publicerade i maj en artikel om hur pandemins effekter belyser strukturell rasism och ojämlikhet på arbets- och bostadsmarknaden samt inom offentliga institutioner i Europa.

 

Biståndsområdet

Inom biståndsområdet har civilsamhället lyft farhågor på kort och lång sikt. På kort sikt betonas den humanitära nöd som råder i framförallt länder med svaga ekonomier. På längre sikt är frågan om ett troligt minskat bistånd omdebatterat. Regeringens förändrade regler, där egeninsatsen i civilsamhällets internationella arbete inte längre är ett krav (under 2020), har möjliggjort fortsatt starkt ideellt engagemang inom utvecklingssamarbetet globalt. Sida har också informerat om tillskjutna och omfördelade medel för att mer effektivt bekämpa pandemin på global nivå.

  • CONCORD Sveriges analys visar att Sveriges bistånd nästa år riskerar att minska med 1,3-3,3 miljarder svenska kronor på grund av den ekonomiska nedgången.
  • Oron över att pandemin ska leda till ökad repression gör att ForumCiv manar regeringen att använda demokratisatsningen till att säkra att demokratin och de mänskliga rättigheterna inte försvagas globalt.
  • Inom ramen för de offentliga satsningarna för att motverka effekterna av pandemin globalt har Sida beslutat om omfördelningar och tillskjutna medel. Den 16 april kommunicerade Sida bland annat att myndigheten avsätter 20 miljoner kronor i extra stöd för att förbättra tillgången till preventivmedel, abortprodukter och rådgivning i östra och södra Afrika.

 

För frågor om utskicket eller för tillgång till den längre rapporten, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se). Samtliga kortrapporter finns samlade här.