Kortrapport (v. 19)

Här återfinns en kortare version av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets (NOD:s) veckovisa kartläggning över behov i civilsamhället som uppstått efter coronavirusets utbrott i Sverige.

Kartläggningen behandlar exempel på efterfrågade insatser, problembeskrivningar, ny verksamhet, nya samverkansinitiativ och en kortare kommentar över relevanta trender inom sektorn. Texterna gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild, men de ger ett flertal exempel som sammantaget ger ett perspektiv på pågående trender.

Veckorapporten är en del av NOD:s uppdrag som strukturens parter enats om. I korthet innebär det att NOD bistår med att ge en samlad lägesbild över behov som uppstått i civilsamhället efter coronavirusets utbrott. NOD kommer också att bidra till samordning av civilsamhällets insatser vid behov, samt vara ett stöd i dialogen mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

 

Situationen för hemlösa

Hemlösas situation har gått från att vara mycket svår till att bli än mer utsatt. Detta bland annat beroende på ett redan sårbart hälsoläge i denna grupp, samt genom att Folkhälsomyndighetens riktlinjer rörande hygien och social distansering kan vara svåra att följa. Redan små möjligheter till försörjning har försvårats ytterligare samtidigt som tillfälliga boendelösningar både är få och inte alltid kan erbjuda karantänmöjligheter. Civilsamhället efterfrågar bland annat handling ifråga om att ordna boenden och flexiblare regler rörande arbetsintegrerande insatser. Dessutom vittnar civilsamhället om att gruppen utsatta personer ökar.

  • Civilsamhället upplever personella utmaningar till följd av myndighetsrekommendationer rörande hygien och social distansering. Att många volontärer är äldre och tillhör riskgrupper begränsar till exempel Erikshjälpens arbete, medan Amnesty också påpekar att den fasta personalen påverkas genom att hemarbete försvårar till exempel intervjuer med utsatta.
  • Att gruppen utsatta personer blir större kan innebära utmaningar ifråga om resurser. Hela Människan, Frälsningsarmén och Sveriges Stadsmissioner är tre organisationer som räknar med att antalet personer i utsatthet kan komma att öka till följd av sociala och ekonomiska problem.

 

Situationen för ensamkommande

Unga ensamkommande och ensamkommande som studerar på gymnasiet bor ofta i kortsiktiga boendelösningar och trångboddhet. Det gör det svårt att leva upp till rekommendationer om självisolering och social distans. Gymnasiestudier har blivit lidande då olika former av studiehjälp sköttes av äldre personer, som är en riskgrupp och ej längre finns att tillgå. Skolgången påverkas också av att miljöer för lugna studier så som föreningslokaler och bibliotek inte längre finns att tillgå i samma utsträckning som tidigare i och med önskan om självkarantän och social distans.

  • Trångboddhet och kortsiktiga boendelösningar försvårar distansstudier, enligt flera civilsamhällesorganisationer.
  • Oron kring möjligheten att avsluta studier och hitta jobb efter gymnasiet är påtaglig bland målgrupperna.
  • Civilsamhället som möter ensamkommande ser en ökad risk för utsatthet och marginalisering på sikt.

 

Situationen för EU-migranter

EU-migranters möjligheter att följa myndighetsrekommendationer är svåra. Möjligheten att be om pengar, panta burkar och sälja tidningar har minskat då färre personer är i rörelse i samhället. Önskan om att åka till hemländer är inte möjlig att uppfylla till följd av stängda gränser.

  • Civilsamhällesorganisationer som arbetar med EU-migranter noterar att möjligheten att arbeta ihop pengar till mat och boende har försvårats betydligt.
  • Det är svårt att isolera sig och följa myndigheters riktlinjer. Det innebär en ökad risk för smitta och smittspridning.

 

Situationen för papperslösa och asylsökande

Papperslösa och asylsökande är två särskilt utsatta grupper som ofta har osäkra och tillfälliga anställningar i branscher som drabbats hårt av coronapandemins effekter. Förlorade inkomster slår hårt mot grupper som saknar skyddsnät, och kan för asylsökande innebära förlorade möjligheter att stanna i Sverige. Särskilt papperslösa personer saknar ofta tilltro till myndigheter och har i praktiken inte tillgång till vård. För dem som har ett utvisningsbeslut ökar risken att hamna i hemlöshet och exploatering när de skrivits ut från Migrationsverket men saknar möjlighet att lämna landet. Civilsamhället vittnar också om att de möter nya grupper som på grund av de stängda gränserna i världen hamnat i samma situation som papperslösa.

  • Röda Korset och Svenska kyrkan varnar för att personer som skrivits ut från Migrationsverkets förvar riskerar att hamna i hemlöshet och exploatering.
  • Asylrättscentrum uppmärksammar att människor i asylprocesser hamnar i ökad isolering och risk för psykisk ohälsa.

 

För frågor om utskicket eller för tillgång till den längre rapporten, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se)