Nedan följer en kortare version av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets (NOD:s) veckovisa kartläggning över behov i civilsamhället som uppstått efter coronavirusets utbrott i Sverige. Kartläggningen behandlar exempel på efterfrågade insatser, problembeskrivningar, ny verksamhet, nya samverkansinitiativ och en kortare kommentar över relevanta trender inom sektorn. Texterna gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild, men de ger ett flertal exempel som sammantaget ger ett perspektiv på pågående trender.

Veckorapporten är en del av NOD:s nya uppdrag som strukturens parter enats om. I korthet innebär det att NOD bistår med att ge en samlad lägesbild över behov som uppstått i civilsamhället efter coronavirusets utbrott. NOD kommer också att bidra till samordning av civilsamhällets insatser vid behov, samt vara ett stöd i dialogen mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

Civilsamhällets problembeskrivningar och orosmoment

Civilsamhällets oro och problembeskrivningar handlar i stort om ekonomi, verksamhet och målgrupper. De ekonomiska konsekvenserna handlar om minskade intäkter från försäljning, uthyrning och insamling, liksom oro kring hur olika bidrag ska hanteras när verksamheten inte kan genomföras. För verksamheten handlar oron kring hantering av personal och oklarheter kring vilka stödpaket civilsamhället kan ta del av. Det handlar också om att stora och viktiga evenemang eller möten har behövt ställas in, att medlemsverksamhet och rekrytering ligger nere, samt ett minskat utrymme att bedriva opinionsbildning och påverkansarbete. Oron för målgrupperna handlar om att många utsatta grupper eller personer i behov av stöd blir hårt drabbade i isolering och får inte sina behov tillgodosedda.

• Många, exempelvis Svenska turistföreningen och Frälsningsarmén, vittnar om kraftigt minskade intäkter från bland annat uthyrning av hotell och vandrarhem samt försäljning i second hand-butiker.
• Röstbärarrollen förminskas när utrymmet att påverka politiska beslut och opinionsbilda genom aktivism och demonstrationer försvunnit.
• Organisationer som bedriver stödlinjer via telefon och chatt vittnar om en ökad belastning.

Civilsamhällets olika förutsättningar att ställa om

Stora och etablerade organisationer har redan upparbetade kanaler att nå ut med information, både till allmänheten men också till det offentliga. Organisationer som inte besitter samma möjligheter har svårare att nå ut med sina behov. Exempel på möten och samarbeten:

• Möte mellan Stefan Löfven och pensionärsorganisationerna PRO, SPF och SKPF samt mellan Jämställdhetsministern och Unizon och Roks.
• Krisinformation.se hänvisar till information från BRIS och Röda Korset.
• MSB etablerade tillsammans med SKR ett samarbete med Civilförsvarsförbundet och Röda Korset (ihop med Rädda Barnen, Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet och Sveriges Stadsmissioner).

Innovation och omställning till följd av coronakrisen

Digitalisering i bred bemärkelse är det naturliga utfallet för att försöka kunna driva och fatta beslut men också för informationsspridning. Organisationer vars syfte är att ge stöd, råd och information växlar i den mån det går upp och ökade tillgängligheten och närvaron via telefon och chatt. Andra organisationer erbjuder sina tjänster digitalt inte minst kultursektorn som förmedlar upplevelser gratis över nätet. Sociala medier och organisationernas andra informationskanaler används för att mobilisera stöd till riskgrupper och äldre. För att möta nya behov kom en del organisationer att ställa om sin produktion till de behov som uppstått så som produktion av skyddsmasker/skyddskläder. Exempel på innovativa processer är följande:

• Digitalisering av verksamheten och/eller utökad närvaro digitalt för stöd, råd och information.

• Informationsspridning och initiativ till stöd för riskgrupper, äldre och socialt utsatta grupper.

• Omställning av verksamhet till stöd för brukare, samt omställning av produktion för att möta nya behov.

Civilsamhällets kommunikation

Civilsamhällets kommunikation efter coronavirusets utbrott har präglats av ett stort allvar inför en utmanande samhällskris. Omfattningen av uppdateringar, tonalitet och vilka specifika områden som organisationerna belyser varierar, men en gemensam utgångspunkt i det budskap som förmedlas är att coronaviruset kommer att ha stor påverkan på sektorn, samt att civilsamhället ser sig själva som en kraft att räkna med i kristider. Återkommande teman i kommunikationen från civilsamhället är:

• Frågan om hur coronaviruset påverkar organisationerna/målgrupperna på kort sikt (se exempelvis Riksidrottsförbundets analys över minskade intäkter på grund av inställda arrangemang).
• Hur organisationerna påverkas på medellång och lång sikt (se exempelvis Forums rapport om coronavirusets konsekvenser för ideella organisationer).
• Hur de negativa effekterna kan hanteras (se exempelvis Astma- och Allergiförbundets förslag om att inrätta ett ”coronaråd”).
• Vad de tidigare punkterna innebär ifråga om förväntade samhällseffekter.

Lägesrapporten i fullversion går att hämta här.

För frågor om utskicket, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se)