År 2021 har det gått 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i val till den svenska riksdagen, något som markerar ett avgörande skede för det demokratiska styrelseskicket i Sverige. För att uppmärksamma hundraårsjubiléet av det demokratiska genombrottet och fortsatt vitalisera demokratin, beslutade regeringen att intensifiera den nationella satsningen för att stärka demokratin. Bland annat beslutades att under 2018-2021 tillsätta en kommitté för att planera, samordna och genomföra ett antal insatser och aktiviteter för en stark demokrati – kommittén Demokratin 100 år.

Tidigare i år publicerade NOD en intervju med kommitténs ordförande Peter Örn, som bland annat berättade hur de, genom Deklaration för en stark demokrati, lyckats mobilisera ett hundratal aktörer för att genomföra aktiviteter i sina respektive verksamheter i syfte att stärka demokratin. Kommittén har även tagit fram ”Demokratistugan” – ett mobilt kunskapscenter som turnerar runt i Sverige för att lokalt höja kunskapen om demokratin utifrån ett flertal perspektiv samt uppmuntra till engagemang och eftertanke.

Förutom Örn består kommitténs styrelse av ytterligare tre personer – Emma Frans, Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi – som förutom sina styrelseuppdrag agerar ”demokratiambassadörer” i kommitténs namn. I den här artikeln har NOD intervjuat samtliga demokratiambassadörer för att höra mer om vad arbetet i kommittén betyder för dem och vilka insikter de vill dela med sig av för att främja en fortsatt stark demokrati.

Emma Frans

”Det är viktigt att alla vi som engagerar oss för en stark demokrati också bidrar till ett respektfullt och tillgängligt demokratiskt samtal.”

Varför valde du att tacka ja till att ingå i kommittén Demokratin 100 år?

– Jag kände mig hedrad över att bli tillfrågad för ett så viktigt uppdrag. Jag såg det också som en möjlighet för mig att uppmärksamma vikten av folkbildning för en livskraftig demokrati.

Finns det något eller några områden som du anser särskilt viktiga för att upprätthålla och utveckla en stark demokrati? Vilka utmaningar ser du på de områdena?

– Som forskare känns det viktigt att lyfta yttrandefrihet, akademisk frihet och informationsspridning som viktiga områden för en stark demokrati. Jag tror att öppna och tillåtande diskussioner i vilka många olika perspektiv kan lyftas, leder till utveckling av samhället.

– Idag finns stora utmaningar för det demokratiska samtalet. Tonläget har höjts i den offentliga debatten och spridningen av hot och hat har ökat. Ett exempel på det är att personer som forskat på covid 19-pandemin blivit särskilt utsatta, en kollega har slutat uttala sig och forska om covid-19 till följd av hot och hat. Det är djupt problematiskt när personer tystas eftersom samhället förlorar viktiga perspektiv.

– Den alltmer omfattande spridningen av desinformation är en annan utmaning. Med dagens teknik är det lätt att sprida stora mängder uppgifter – både falska och sanna – vilket innebär att ett större ansvar landar på medborgarna när det gäller att skilja fakta från falska, vinklade och missledande påståenden.

Har du något konkret tips till den som vill engagera sig för en stärkt demokrati i Sverige?

– Det är viktigt att alla vi som engagerar oss för en stark demokrati också bidrar till ett respektfullt och tillgängligt demokratiskt samtal. Vi måste fundera på hur vi utrycker oss för att inte bidra till att tonläget höjs mer. Genom att vara uppmärksamma på vilka uppgifter vi delar vidare kan vi också minska desinformationsspridning och alarmism. Mina tips är att förhålla sig extra källkritiskt till sensationell information och vänta med att dela vidare nya uppgifter till det bekräftats av flera olika källor.

-Kommittén har även tagit fram flera korta filmer där vi tar upp olika demokratifrågor, bland annat desinformation.

Rosaline Marbinah

”För att demokratin ska fortsätta växa och finnas kvar i hundra år till måste demokratin förankras hos unga.”

Varför valde du att tacka ja till att ingå i kommittén Demokratin 100 år?

– Jag valde att tacka ja för ungdomsrörelsens och civilsamhällets erkännande. En viktig del av mitt uppdrag har varit att lyfta ungdomsrörelsens perspektiv på liberal demokrati såsom att stärka marginaliserade grupper i samhället, säkerställa deras rättigheter och erkänna våra behov. Kvinnors rösträtt har funnits i 100 år men rösträtten för personer med intellektuella funktionsnedsättningar kom först år 1991 och än idag har rösträttsåldern inte sänkts till 16 år. Jag valde att ingå i kommittén för att synliggöra hur folkrörelser har skapat demokrati och fortsätter att få det demokratiska utrymmet att växa.

Finns det några områden som du anser särskilt viktiga för att upprätthålla och utveckla en stark demokrati? Vilka utmaningar ser du på de områdena?

– För att demokratin ska fortsätta växa och finnas kvar i hundra år till måste demokratin förankras hos unga. Många unga intresserar sig för samhället, omvärlden och politik, men vi är ändå underrepresenterade i nomineringar och val till förtroendeuppdrag. Det behöver finnas rätt förutsättningar för unga att delta och ta sig an förtroendeuppdrag. Det är en stor utmaning, särskilt på lokal och regional nivå. Enbart två av tio unga upplever sig ha möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i sin kommun. Det tyder på att det finns mycket kvar att göra för att ungas deltagande ska öka. 

– En annan grundbult i varje demokrati är att det finns ett starkt och fritt civilsamhälle med organisationer som kan fungera som röstbärare åt grupper i samhället som annars saknar röst. Organiseringen av kampen för kvinnlig rösträtt är ett exempel av många på civilsamhällets ovärderliga roll för demokratins utveckling.

Har du något konkret tips till den som vill engagera sig för en stärkt demokrati i Sverige?

– Stora förändringar i samhället har drivits fram av folkrörelser. Om vi går ihop och arbetar gemensamt för något kan vi få inflytande på ett sätt som inte är möjligt som enskild – engagemang i civilsamhället är det viktigaste för demokratin och det bästa jag vet. 

– Civilsamhället är en fantastisk plats för oss som vill engagera oss för en stark demokrati. Det civila samhället skapar också delaktighet och samhörighet.  Jag tror att varje person måste fundera på vad just hen brinner för och sedan engagera sig utifrån det. För mig har framförallt ungdomsrörelsen varit enormt viktig, där barn och ungdomar står vid demokratins frontlinje. För andra kan det exempelvis vara partipolitiskt ungdomsförbund eller en idrottsförening som blir det sammanhang som passar dem bäst. Vi måste bli ännu fler som engagerar oss.

– Ett annat tips för den som vill fördjupa sig i demokratifrågor är kommitténs rapporter och vår antologi.

Lena Posner-Körösi

”Hur ett samhälle behandlar sina minoriteter är det som visar hur väl förankrad demokratin är”

Varför valde du att tacka ja till att ingå i kommittén Demokratin 100 år?

– Frågorna kring minoriteters rättigheter och den naturliga kopplingen till demokratin är och har alltid varit viktiga för mig. Som tillhörande den judiska nationella minoriteten hoppades jag kunna tillföra minoritetsperspektivet till vårt arbete. Dessutom såg jag det som en stor ära att få vara med vid detta historiska skeende då Sverige uppmärksammar 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta.

Finns det något område som du anser särskilt viktigt för att upprätthålla och utveckla en stark demokrati? Vilka utmaningar ser du på det området?

– Jag brukar säga att hur ett samhälle behandlar sina minoriteter är det som visar hur väl förankrad demokratin är. Det är en rättighet att utöva sin religion och tala sitt språk, till exempel. Skyddet för grundläggande rättigheter och friheter är en av demokratins grundpelare som jag tycker är särskilt viktig.

– Historiskt kan vi se hur bristande skydd för minoriteter lett till fruktansvärda brott. Det hände inte i ett vakuum utan i ett sammanhang där normer och strukturer förskjutits. Mot den bakgrunden är det oroväckande att antalet hatbrott mot olika minoriteter har ökat under senare år, i samband med demonstrationer och digitalt.

– Antisemitism, islamofobi och annan rasism sprids i form av bland annat konspirationsteorier i våra sociala medier. Mot detta måste vi reagera. Ord spelar faktiskt roll. 

Har du något konkret tips till den som vill engagera sig för en stärkt demokrati i Sverige?

– Det finns många sätt att engagera sig för demokrati och mänskliga rättigheter. Att gå med i en förening är ett sätt. Det är viktigt att rösta i val och att våga ta diskussioner och reagera när man möter rasism och främlingsfientlighet i vardagen. Demokratin utmanas runt om i världen och det är viktigare än någonsin att delta i samtal och debatter, våga ifrågasätta och reagera mot antidemokratiska strömningar och värderingar.

– Jag vill också passa på att tipsa om kommitténs kunskapsbank om demokratin. Där finns information om exempelvis våra grundlagar och fri- och rättigheter som det är bra att alla har koll på.