”Vi vill föra en dialog med regeringsföreträdare för att öka förståelsen för vilken betydelse vi har”

Vid civilsamhällespartens årliga möte den 2 november valdes tre nya organisationer in i NOD:s styrgrupp. NOD möter Lotta Håkansson som företräder en av de nya organisationerna, Funktionsrätt Sverige, för att höra mer om förväntningarna på det kommande arbetet.

Funktionsrätt Sverige är ett nationellt paraplyorgan som samlar 46 medlemmar i form av funktionsrättsförbund. Målet för paraplyorganisationen är att vara en enad röst ifråga om funktionsrätt i förhållande till regeringen, riksdagen och myndigheterna. NOD samtalade med Lotta Håkansson, styrelseledamot i Funktionsrätt Sverige, om det kommande arbetet i NOD:s styrgrupp.

Vilka är era förväntningar på det kommande året i styrgruppen?
– Dels handlar det om att ständigt stärka dialogen mellan civilsamhället och regeringen. Det känns oerhört viktigt, inte minst nu under coronapandemin. Det görs väldigt mycket idag, men det behöver uppenbarligen göras ännu mer. När det gäller våra organisationer så har vi olika forum där vi träffar regeringen med till exempel funktionshinderråd. Det blir inte utifrån de frågor som man kan driva via NOD, de är mer på ett mer allmänt plan och på en gemensam bas.

– När det gäller finansieringen av civilsamhället har en del organisationer fått långt ifrån den ersättning som de behöver för att kunna verka på ett bra sätt. Sedan är det civilsamhället roll att alltid säga ”vi behöver mer pengar”, det är jag fullt medveten om. Jag har varit i organisationslivet i hela mitt liv. Om man tittar på hur funktionshinderrörelsen och de organisationer som vi representerar och den ersättning vi fått i form av statsbidrag har det legat still i hur många år som helst – och det kommer att ligga helt still framåt. Vi vill föra en dialog med regeringsföreträdare för att öka förståelsen för vilken betydelse vi har.

– Och inte minst för oss som representerar grupper som verkligen behöver sin röst och tillhöra en organisation. Det jobbar vi hårt med just nu. Vi arbetar ganska mycket i motvind med tanke på att vi inte kan träffas som vi har kunnat göra förut. Vi måste kunna hitta nya former för att ses. Vi kommer det nog klara det på centralt håll att ha våra digitala möten. Det har fungerat ganska bra, men ute i landet är det bedrövligt i många organisationer som är befolkade med många människor som är lite äldre och som inte känner att de inte har den vanan att mötas digitalt. Det krävs ju faktiskt nu. Där jobbar vi stenhårt i alla organisationer för att hitta de nya sätten att mötas på, för att inte tappa för mycket. Om folk inte känner inte känner att de får ut något av att vara aktiva i sina organisationer så finns det en risk att man inte vill vara med i någon organisation.

Vad tror ni att Funktionsrätt Sveriges medverkan kommer att göra för skillnad i NOD?
– Vår medverkan kommer att sätta ljuset på våra frågor. Vi tenderar att komma sist på listan så att säga. När man pratar om mångfald är det många olika aspekter i mångfaldsbegreppet, men just funktionsrättsperspektivet kommer ofta lite vid sidan av. Det nämns, men det kommer nästan aldrig först. Det kanske det inte alltid ska göra heller.

– Dels kan vi sätta ljus på alla kroniska sjukdomar som inte bara handlar om coronakrisen utan om grupper som har möten med vården under hela livet. Jag hoppas att vi ska kunna skapa en större förståelse från andra delar av civilsamhället. Det är också en dimension som behöver föras till som man emellanåt kan tappa bort annars.

Hela styrgruppen i NOD består av LSU (Hannah Kroksson, ordförande), Forum (Erika Brundin), Giva Sverige (Charlotte Rydh), Ideell Kulturallians (Anna Rydborg), Civos (David Samuelsson), Funktionsrätt Sverige (Lotta Håkansson) och Sveriges kristna råd (Mikael Stjernberg). Mer information om både civilsamhällesparten och regeringens representanter i NOD finns här.