Vart femte år följer regeringen upp ungdomspolitiken med en skrivelse till riksdagen. Syftet är att beskriva hur ungdomar har det. För att samla in underlag till skrivelsen samlade Socialdepartementet och NOD i slutet på förra veckan 43 organisationer i NOD:s lokaler i elva tematiska pass. 

Dagen startade med att Michaela Hollis (KD), statssekreterare hos sjukvårdsminister Elisabeth Lann, höll ett anförande om de tre delarna av målet för ungdomspolitiken:  

•  Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, 

• makt att forma sina liv, och  

• inflytande över samhällsutvecklingen. 

Hollis kopplade också an till sin tidigare tjänst på Kristdemokratiskt Internationellt Center, där hon bland annat arbetade med ungdomsorganisationer från Georgien som inte hade möjlighet att verka fritt. Hon poängterade att det därför var glädjande att se så många organisationer på plats.

Två organisationer som deltog var Skolidrottsförbundet och Gemensamma Romska Internationella Förbund (GRIF).  

Skolidrottsförbundet, som bedriver sport- och lekaktiviteter i skolor i samband med skoldagen, var inbjudna till passet om fysisk hälsa. De poängterade att barn och unga leder verksamheten, men att politiken behöver skapa bättre förutsättningar för engagemanget.

– Det är viktigt att unga får möjligheter att driva föreningar. Ofta behövs ett vuxenstöd som kan förverkliga ungas idéer, säger Evelina Aaittamaa som är vice ordförande i förbundsstyrelsen.  

Det kan till exempel handla om att ge pedagoger möjlighet att vara stöd under aktiviteten, vara ansvariga för att låsa upp hallen eller att vara kassörer i styrelsen, eftersom kassören i idrottsföreningar behöver vara 18 år. 

– Idag måste det ofta göras utanför arbetstid och det är inte alltid det finns tid att skapa kontinuitet. Politiken måste skapa förutsättningar för ungas eget engagemang.  

GRIF deltog i samtalet om ungas utsatthet för diskriminering. De lyfte att det finns kunskap, men att narrativet kring romer måste förändras. 

– Det handlar egentligen om att motverka all form av rasism, säger Abedin Denaj, ordförande i GRIF.

Ett exempel är tiggeriutredningen, som GRIF tyckte spädde på föreställningen att romer bara kostar samhället pengar. 

– Man skrev 57 gånger att romer är tiggare. Det ger det konsekvenser för oss romer. 

Sammanställningen av samrådet kommer finnas tillgänglig på NOD:s webbplats inom några veckor.  

Läs den tidigare skrivelsen här.

Har du frågor om processen? Kontakta NOD:s projektledare amal.omar@nodsverige.se.