GVI-strategin bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle och är en metod som utvecklades i Boston, USA på 90-talet. I Sverige infördes GVI som pilotprojekt i Malmö mellan 2018 och 2020 under namnet ”Sluta skjut”. Sedan dess har regeringen gett ansvariga aktörer i uppdrag att sprida den evidensbaserade metoden till fler orter i landet.
Mesir Taki arbetar som handläggare för GVI-strategin på Brå och ingår i ett nationellt stödteam som ska hjälpa kommun, polis och kriminalvård att implementera GVI-strategin.
Vad är GVI?
– GVI är en strategi som syftar till att minska våldet i kriminella miljöer genom direktkommunikation med våldsbenägna grupper. Budskapet är tydligt: vi vill inte att du ska dö, vi vill inte att du ska döda. Vi vill att du tar emot den hjälp vi erbjuder och ytterligare våldshändelser kommer att mötas av kännbara konsekvenser för hela gruppen.
– Hittills använder vi två sätt att nå ut med budskapet: call-ins, en form av stormöten, och custom notifications, enskilda samtal. Under stormötena träffar GVI-företrädarna noggrant kartlagda personer från våldsdrivande grupper och utvalda representanter från hela samhället som levererar budskapet. De enskilda samtalen sker vanligtvis med polis och socialtjänst som budbärare.
– Vi menar att GVI-strategin kommer avskräcka individer från att begå den här typen av brott, eftersom kostnaderna överstiger vinsterna när handlingarna drabbar hela gruppen.
Vilken roll spelar civilsamhället för implementeringen av strategin?
– En jätteviktig roll! Det finns mycket forskning och exempel från USA som visar på lokalsamhällets betydelse för strategin.
Lokalsamhället är en översättning från engelskans ”local community” och omfattar utöver föreningslivet enskilda individer och aktörer från näringslivet. Lokalsamhället har stor betydelse för att förändra beteenden, menar Mesir, eftersom omgivningens åsikter är viktiga för oss som människor.
– Inom ramen för GVI pratar vi om två sorters kontroll: formell social kontroll och informell social kontroll. Polis och rättsväsende står för den formella kontrollen och den uttrycks i form av punktinsatser. Den informella sociala kontrollen är kontroll som upprätthålls genom normer och värderingar, alltså sådant som påverkar individer i vardagen. Den står framför allt lokalsamhället för. Att fokusera på den informella sociala kontrollen är fundamentalt eftersom den kan minska motivationen att begå brott mellan punktinsatserna. Civilsamhällesorganisationer kan till exempel erbjuda alternativ för de här individerna i form av aktiviteter, arbetstillfällen, utbildning, sammanhang och mening. Genom positiva förebilder och sociala sammanhang kan de dessutom finna stöd och vägledning i att behandla trauman och psykisk ohälsa, som många av de här individerna lider av.
– För egen del vill jag se en större ambition att involvera civilsamhället för att försöka hitta vägar för att samverka framåt – inte bara genom GVI utan inom flera typer av brottsförebyggande arbete.
Hur ser upplägget för dialogen i september ut?
– Vi kommer samla representanter för civilsamhället för att samtala om hur vi kan öka vår samverkan, både inom ramen för GVI och för framtida samarbeten. Vilka möjligheter har vi att stärka varandra och jobba åt samma håll? Hur kan vi mobilisera samhället på riktigt?
– Praktiskt kommer vi inleda med en introduktion från det offentliga där vi presenterar vad GVI-strategin går ut på. Sedan berättar representanter från civilsamhället om sitt arbete med målgruppen och erfarenheter av ”Sluta skjut”. Därefter övergår mötet till rundabordssamtal där vi som offentliga först lyssnar på civilsamhällets tankar kring implementeringen av strategin för att sedan övergå till att gemensamt med civilsamhället försöka staka ut möjligheter framåt.
Läs dokumentationen från dialogen här.
