Seminariet började med att Valmyndigheten presenterade sin erfarenhetsrapport från valet 2022 och tre huvudsakliga förändringsförslag.
Det första förslaget fokuserade på en reformering av valsedelsystemet. Att antalet unika valsedlar överstiger 100 stycken gör det svårt för väljarna att hitta. 2022 års val inkluderade dessutom nya regler för avskärmning av valsedlar vilket innebar ytterligare utmaningar, både för väljarna på grund av den köbildning som uppstod och logistiskt för kommunerna som hade svårt att hitta fungerande vallokaler. Valmyndigheten har därför föreslagit en gemensam sedel för alla partier som ställer upp.
Myndighetens andra förslag gällde högre krav på partier som ställer upp i val – särskilt vad gäller hur många namnunderskrifter som krävs för att få ställa upp. Det tredje förslaget handlade om förändring av utlandsröstningen via post, som riktar sig både mot utlandssvenskar och mot svenskar på semester. En stor andel av de röster som kom in via post från andra länder blev underkända i senaste valet. Huvudskälet till detta är att de inte kom fram i tid, på grund av bristande postgång.
Efter valmyndighetens presentation redogjorde civilsamhällesaktörerna för hur de arbetar med att stärka det demokratiska deltagandet. Fokus låg på att främja samhällsengagemanget hos unga i utsatta områden respektive funktionshindrade och, genom att titta på styrkorna hos respektive målgrupp, arbeta för att stärka viljan och möjligheterna att delta.
Alla tre civilsamhällesaktörer poängterade att information på rätt nivå, språk och med rätt tillgänglighet krävs för att det demokratiska deltagandet ska öka. Det gäller både mellan valen och under genomförandet av valen. Mellan valen behöver skolorna arbeta med att tydliggöra vad riksdag och regering faktiskt arbetar med. Politiker behöver också vara aktiva ute i utanförskapsområdena och föra en dialog med funktionshinderrörelsen för att bygga förtroende. Under genomförandet av valen försvårar bristen på ledsagning och tillgängliga skyltar och hänvisningar deltagandet för personer med funktionsnedsättning.
Fler nyckelfrågor som lyftes under seminariet var målgruppernas upplevda brist på spegling i de frågor som dominerade debatten, ett negativt narrativ om unga i utanförskapsområden med en bristande vilja att delta som följd och ett narrativ om funktionshindrade som ok snarare än aktiva agenter. Både Funktionsrätt Sverige och Läkarmissionen beskrev att deras respektive målgrupper drabbas av ett demokratiskt underskott. Enligt Läkarmissionen har underskottet samma rötter som syns i många länder globalt: nämligen en brist på både formell och informell utbildning och ett politiskt utanförskap som leder till att man inte upplever sig representerad.
Inför EU-valet nästa år och valet till riksdag och kommun- och regionfullmäktige 2026 menade civilsamhällesrepresentanterna att de kan agera som bryggor för att föra samman olika grupper i samhället och stärka samverkan mellan civilsamhälle och ungdomsförbund. De fortsätter också skapa opinion i frågor som annars åsidosätts av politiker. Valmyndigheten, vars uppdrag inte inkluderar att stärka valdeltagandet men däremot att underlätta valförfarandet, kommer liksom tidigare sprida information på ett 40-tal språk och arbeta för att nå ut i flera olika sociala medier-kanaler. För att undvika problemen med köbildning välkomnar Valmyndigheten civilsamhällets hjälp under valgenomförandet.
