Den 9 juni hölls årets andra möte med civilsamhällesparten, som utgörs av 21 nationella paraplyorganisationer anslutna till NOD. Petra Noreback, statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed, deltog och delade regeringens aktuella prioriteringar inom civilsamhällespolitiken.
Petra Noreback betonade betydelsen av civilsamhällets insatser i både beredskaps- och brottsförebyggande arbete samt i arbetet mot ofrivillig ensamhet. Hon nämnde också NOD:s senaste kartläggningar, och att de utgör viktiga underlag i dialogen mellan civilsamhället, regeringen och andra berörda aktörer.
Utveckling av stödstruktur och nya regelverk
För att stärka civilsamhällets förutsättningar har regeringen gett bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att utveckla en stödfunktion som ska hjälpa organisationer att förbättra sin administrativa och ekonomiska kapacitet. Samtidigt pågår arbetet med att införa nya registerlösningar, skatteincitament för gåvor från juridiska personer och fortsatt implementering av demokrativillkoren för statsbidrag i de olika bidragsförordningarna.
Fritidskortet, som lanseras i september, lyftes också av Petra Noreback som en viktig satsning för att öka barns möjlighet att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Under mötet nämndes behovet av tydlig och inkluderande information till vårdnadshavare, så att även familjer med begränsad erfarenhet av föreningsliv nås av satsningen.
“Inkludera civilsamhället tidigt”
Nicklas Mårtensson är ordförande för Funktionsrätt Sverige och en av civilsamhällets representanter i NOD:s styrgrupp. Han uppskattar att statssekreteraren deltog under mötet och ser fram emot fler samtal mellan NOD:s civilsamhällespart, socialministern och statssekreteraren.
– Det är positivt att vi har en aktiv och kontinuerlig dialog om förutsättningarna för civilsamhället – och att den dialogen med regeringen fungerar väl, säger Niklas Mårtensson.
Nicklas Mårtensson menar också att det är avgörande att civilsamhället får vara med tidigt i utredningar, processer och dialogmöten där det finns reell möjlighet att påverka utformningen och utfallet. Det viktigaste är enligt honom att det finns både ekonomiska förutsättningar och tillgång till de processer där beslut faktiskt formas.
– Det som förenar organisationerna som är anslutna till NOD är att vi behöver goda förutsättningar för att kunna göra det våra medlemmar efterfrågar. Det handlar dels om finansiering som gör det möjligt att bedriva och utveckla verksamheten, dels om att bli inbjudna till de processer och beslutsforum där våra verksamheter påverkas.
Demokrativillkor, psykisk hälsa och stärkt struktur i fokus
När det kommer till sakfrågor som är särskilt aktuella just nu lyfter han demokrativillkoren, och att det är mycket positivt att NOD bidragit till dialogen mellan myndigheter och civilsamhället inom det området. Han poängterar vikten av att demokrativillkoren inte blir betungande för civilsamhället, och att de inte används eller tolkas som ifrågasättande. En annan aktuell satsning är regeringens initativ inom psykisk hälsa, för att motverka ensamhet och utanförskap, där civilsamhället har en central roll.
Avslutningsvis berättar Nicklas Mårtensson vad som just nu är i fokus i styrgruppens arbete:
– Vi tittar bland annat på hur vi kan utveckla formerna för PGF, så att det utformas utifrån vad deltagarna tycker. Att vi dessutom har fått en ny ansluten organisation, Studieförbunden i samverkan, visar att NOD:s roll som princip mellan regeringen och civilsamhället är lika viktig idag som tidigare, säger Nicklas Mårtensson.
