Den 4 juni hölls ett andra dialogmöte mellan Polismyndigheten och civilsamhället om att motverka rekrytering och insocialisering av barn och unga till kriminella nätverk. Den första dialogen hölls i januari, och efter det har Polismyndigheten och NOD tillsammans tagit fram en struktur för samverkan med civilsamhället på nationell nivå.
Inom forumet kommer myndigheten och civilsamhällesorganisationer träffas två gånger per år. Vid behov ska mindre grupper formas kring särskilda teman, med färre deltagare och fördjupad inriktning.
– Tanken är att forumet ska fungera som en plattform där båda parter kan lyfta frågor de vill fördjupa eller arbeta vidare med tillsammans. Vi från polisen tar på oss att sortera och prioritera de frågor som uppkommer och ser till att de återkopplas till det stora forumet, säger Emma Ravald.
Ett konkret exempel på samverkan är att Riksidrottsförbundet och Svenska Fotbollsförbundet kommer att sprida en informationskampanj framtagen av Polismyndigheten inför sommarlovet – ett arbete som initierats efter det första dialogmötet i början av året. Tanken är att detta ska följas upp med fler gemensamma kampanjer framöver, i samarbete med fler organisationer.
Ökat hot mot anhöriga
Under mötet lyfte flera civilsamhällesorganisationer oroande tendenser. En sådan gäller att anhöriga till barn med kopplingar till kriminella gäng i allt högre grad hotas och skräms till tystnad, och att dessa familjer ofta upplever att det inte finns någon hjälp att få från myndigheter.
– Jag tänker att det är ett område där ett samarbete mellan civilsamhället och polisen kan vara till stor hjälp för de utsatta, säger Emma Ravald.
Nästa steg är att Polismyndigheten tillsammans med NOD sammanställer de diskussioner som fördes under förra veckans möte och identifierar vad som kan tas vidare. Bland annat diskuterades hur civilsamhället bättre kan involveras i befintliga samverkansstrukturer och frågor kopplade till tjejers involvering i kriminella gäng.
Unizon: Brottsprevention måste ses som en helhet
Rebecka Andersson är generalsekreterare på Unizon som arbetar med stöd, skydd, prevention och påverkan för ett jämställt samhälle fritt från våld. Unizon är ett riksförbund som samlar för över 140 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer. Hon berättar att mäns våld mot kvinnor ofta behandlas separat från det gängrelaterade våldet, trots att förebyggande arbete mot våld i hemmet också förebygger gängkriminalitet. De ser därmed ett stort behov av att dessa frågor integreras i det bredare brottsförebyggande arbetet.
– Vi har inte råd att ha två separata fält inom brottsprevention. De brott vi jobbar med är också brott – och måste självklart in i det förebyggande arbetet, säger hon.
Utöver att det rör sig om faktiska brott, pekar hon på det tydliga sambandet mellan att ha varit våldsutsatt som barn och risken att senare i livet själv utöva våld eller dras in i kriminella sammanhang. Många unga som befinner sig i kriminalitet har växt upp med våld i hemmet – ofta en pappas eller styvpappas våld mot mamman eller mot dem själva.
– Antalet barn och kvinnor som kommunerna beviljar skyddat boende minskar i en alarmerande takt, det är livsfarligt. Skyddat boende måste vara en förebyggande insats som utöver att rädda livet på barn och kvinnor också förebygger gängkriminalitet genom att bryta cykeln av våld, säger Rebecka Andersson.
Unizon ser också till viss del nya mönster i sina skyddade boenden. En del kvinnor och tjejer som söker stöd har idag erfarenhet av både utsatthet och eget deltagande i kriminalitet. Det kan till exempel handla om våld i nära relation eller sexualbrott, samtidigt som kvinnan befinner sig i en situation där hon tvingats till – eller själv har begått – brott.
– Vi står alltid på tjejers och kvinnors sida. En ny samtid kräver att jourerna också behöver väga in andra parametrar – som om det finns en hotbild mot kvinnan utöver den våldsutövande mannen hon flyr ifrån, eller om hon själv bär på våldskapital, förklarar Rebecka Andersson.
Hon menar att hela samhället har tvingats vidga sin förståelse av att även tjejer och kvinnor rör sig, och utnyttjas, i kriminella miljöer – vilket har lyfts av både Unizon och Polismyndigheten. Men även om kunskapen börjar spridas, behöver den når fler: allmänheten, politiker och beslutsfattare.
Samtidigt framhåller hon vikten av samverkan, både mellan myndigheter och civilsamhället och mellan olika delar av offentlig sektor.
– Vi har inte råd med isolerade samtal mellan beslutsfattare, myndigheter, civilsamhälle och skola. Vi måste sitta i samma rum – precis som vi gjort idag – och prata om vem som gör vad, vem som är bra på vad och hur vi kan samverka.
Brottsprevention kräver både tydlighet och förebyggande arbete
Rebecka Andersson betonar att samhället behöver möta barn och unga med både tydliga gränser och tidiga insatser. Den uppdelning som ofta görs mellan repressiva och förebyggande åtgärder är för snäv, de måste i stället gå hand i hand.
Hon menar att framgångsrik brottsprevention handlar om att bygga lokala strukturer där skola, socialtjänst, polis och civilsamhälle samverkar för att skapa trygghet och delaktighet.
– Det kan låta idealistiskt, men det är den enda vägen framåt, avslutar Rebecka Andersson.
