Den 21 och 22 maj genomförde Myndigheten för delaktighet (MFD) tillsammans med NOD dialogmöten kring framtagandet av en ny handlingsplan för funktionshinderspolitiken. Intresset för dialogen var stort, och totalt fanns 43 organisationer representerade.
Syftet med dialogen var att samla in synpunkter från civilsamhällesorganisationer med kunskap om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, för att säkerställa att de åtgärder som MFD föreslår till regeringen blir relevanta och väl förankrade.
Regeringsuppdraget att ta fram en handlingsplan utgår från Sveriges nationella strategi om funktionshinderspolitiken, där MFD samordnar ett trettiotal myndigheter i uppföljningen av målet. Dialogen var uppdelad i tio tematiska pass, där deltagande organisationer på förhand fått skicka in förslag på konkreta åtgärder.
Maria Montefusco arbetar som samordnare för uppdraget att ta fram ett förslag till handlingsplan på MFD.
– Det finns ett enormt engagemang i de här frågorna. Vi har fått ta del av kunskap och erfarenheter från organisationer som vi inte har träffat förut, och som kanske inte har gjort sina röster hörda inom funktionshinderspolitiken specifikt tidigare.
Arbetet med handlingsplanen är intensivt, och MFD är nu i sluttampen av fasen som handlar om att hämta in kunskapsunderlag och perspektiv. Därefter följer en återkopplingsprocess tillsammans med aktörer som bidragit med inspel, då ska förslagen som myndigheten tagit fram diskuteras. Det färdiga förslaget till handlingsplan ska lämnas till regeringen den 1 december.
– Just nu har vi framför oss att sammanställa de insamlade förslagen och ta fram lösningar som både är genomförbara och som går att följa upp på ett effektivt sätt. Vi vill ju ha åtgärder som gör skillnad, säger Maria Montefusco.
Viktigt med perspektiv från olika målgrupper
En av ungdomsorganisationerna som deltog var Nätverket Unga för Tillgänglighet (NUFT). NUFT är en paraplyorganisation för ungdomsorganisationer som organiserar unga med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Oscar Sjökvist, styrelseledamot, berättar att de arbetar för att unga med olika livsvillkor ska ha möjlighet att påverka samhället utifrån sina erfarenheter.
– Vi vill säkerställa att barn- och ungdomsperspektivet tas med i handlingsplanen. Det är också viktigt att förslagen som tas fram är konkreta och tydliga, så att de går att agera på direkt.
Han påpekar också behovet av samverkan organisationer emellan, och att det är något civilsamhället kan bli bättre på.
– Jag tycker det är väldigt positivt att en så bred del av civilsamhället bjudits in till dialogen. Det gör att vi kan förstå varandra bättre.
Rahel Abebaw Atnafu arbetar som rådgivare i projektet Disabled Refugees Welcome, som drivs av Independent Living Institute (ILI). Hon har egen erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning och kom till Sverige från Etiopien för femton år sedan.
– När det gäller migranter med funktionsnedsättningar finns en stor kunskapslucka som vi vill bidra till att fylla, säger Rahel Abebaw Atnafu.
Projektet omfattar bland annat kamratstöd, individuell rådgivning och gruppträffar. Rahel Abebaw Atnafu menar att migranter med funktionsnedsättning ofta faller mellan stolarna.
– Antingen diskuterar man migrationsfrågor, där funktionshinderperspektivet saknas, eller så diskuteras funktionshinderspolitik utan att migrationsperspektivet tas med, förklarar hon.
Ett särskilt fokusområde inom projektet är rätten till arbete, vilket var ett av de teman som diskuterades under dialogmötet. Rahel Abebaw Atnafu förklarar att det även inkluderar andra avgörande frågor som påverkar möjligheten att arbeta – till exempel tillgång till bostad, hälsa, och fungerande transporter.
Oscar Sjökvist påpekar också att det inte riktigt går att särskilja de olika tematiska områdena när det gäller personer med funktionsnedsättningars livsvillkor och möjligheter.
– Det är tydligt att många av de teman vi diskuterar här hänger ihop och överlappar. Det kan ibland göra det svårt att särskilja olika frågor – men det speglar hur samhället faktiskt fungerar. Allt hänger ihop.
Begränsningar i arbetet med handlingsplanen
En annan poäng som Oscar Sjökvist lyfter är att han tycker det är synd att åtgärdsförslagen i handlingsplanen inte får innebära ökade kostnader, utan ska hålla sig inom de befintliga ekonomiska ramarna för funktionshinderspolitiken. Det begränsar handlinsgplanens betydelse, då inga nya och större satsningar kan föreslås. Han hoppas ändå att förslagen som civilsamhället lyft under dialogen kan leda till konkreta resultat och verklig förändring.
Maria Montefusco från MFD bekräftar att det finns begränsningar inom regeringsuppdraget, som gör att vissa förslag till insatser inte kommer kunna inkluderas just i handlingsplanen.
– Det finns också stora utmaningar där det inte finns tillräcklig lagstiftning och där det behövs andra initiativ – som vi kanske inte kan skriva åtgärdsförslag kring eftersom vi har begränsningar i vårt uppdrag – men där vi ändå kan beskriva att dessa behov finns, säger hon.
