En nod för samverkan i kristider

NOD:s uppdrag är att möjliggöra samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället. Det görs bland annat genom samråd i olika former. Lina Fridén, projektledare, berättar om ökade behov av samråd och dialog mellan parterna i pandemins spår och beskriver hur NOD kan bidra till att underlätta samverkan.

I slutet av mars tog NOD:s styrgrupp ett beslut om att ställa strukturens resurser till förfogande för att bidra till civilsamhällets och regeringens hantering av det nya coronaviruset. Ett av de konkreta uppdragen i och med beslutet är att NOD bistår med stöd i den dialog som sker mellan civilsamhället och Regeringskansliet eller statliga myndigheter kring olika sakfrågor som har koppling till pandemins effekter.

Lina Fridén berättar om NOD:s möjligheter att bidra till bättre samverkan mellan civilsamhället och offentliga aktörer.

Vilken typ av samråd genomför NOD?
– Vi har arbetat med samråd och dialog på nationell nivå sedan 2018 så vi har erfarenhet av sådana processer. Dock har arbetet och våra arbetssätt har naturligtvis påverkats nu av coronapandemin. Vi har alltid vår utgångspunkt i den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser och arbetar främst med samråd och dialoger. Innan vi ställde om till ”coronaläget” arbetade vi allra mest med mötesserier och mer långsiktiga processer. Det är nog framförallt det som har ställts om just nu, att vi oftast arbetar i kortare processer och med enstaka samråd.

– Nu får vi förfrågningar om att arrangera samråd kring civilsamhällets arbete kring olika områden i relation till pandemin och dess effekter. Vi märker också att myndigheter hör av sig för att snabbt få tips på organisationer att kontakta inom olika sakområden. Men vi arbetar också med lite längre perspektiv. Exempelvis arrangerar vi två samråd om pandemins effekter på segregation tillsammans med Delegationen mot segregation (Delmos) i början av juni, som vi planerar för att följa upp med ett tredje möte efter sommaren.

Vad krävs för att ett samråd ska fungera väl?
– Det är mycket som ska falla på plats för att ett samråd ska fungera väl. Det handlar inte bara om att ”bjuda in rätt”, det vill säga att personer med rätt kunskap är i rummet. Jag skulle säga att det allra mest grundläggande är att sätta rätt förväntningar, att alla som ska delta i samrådet förstår vad de ska bidra med och vad de kan förväntas få ut av mötet. Det är till exempel fullt acceptabelt att bjuda in till ett möte som bara går ut på att delge information, det kan till och med vara otroligt värdefullt, så länge den som bjuder in är tydlig med att det är ett informationsmöte det handlar om. Skulle man till exempel kalla ett sådant möte för ”dialog” i inbjudan kommer de inbjudna att förvänta sig att få bidra med sina tankar och sin kunskap och då riskerar man att skapa missnöje och irritation om den förväntan inte uppfylls.

Vad kan samråden bidra till?
– Välfungerande samråd eller dialoger kan bidra till mycket! I förlängningen handlar det ju om att se till att resurser används på bäst sätt, att kunskap finns där den behövs och att se till att inte alla springer på samma bollar. Det kan exempelvis bidra till att en myndighet att få nya perspektiv och ny kunskap kring vilket arbete som bedrivs i civilsamhället inom deras sakområde, och det kan också hjälpa civilsamhällesorganisationer att samordna sig med varandra eller få bättre kunskap om andras arbete inom samma fråga. Just nu, mitt i coronapandemin, men också under andra oroliga perioder, tror jag det är särskilt viktigt.

Hur ser NOD:s roll ut i att arrangera samråd? Kan vem som helst initiera ett sådant?
– Det jag framför allt tycker att NOD bidrar med när det kommer till att arrangera samråd är att vi kan hjälpa till att lägga mötet på rätt nivå i relation till ämnet eller frågan som ska diskuteras. Vi har kompetens att förstå vilken typ av diskussioner som behöver föras utifrån den frågeställning som ska besvaras, och vi kan hjälpa till att skapa samtal som leder fram till de svar eller slutsatser som behövs. Ibland är det en serie dialogmöten där olika aspekter av en fråga vrids och vänds i fördjupade samtal och seminarier, ibland är det ett rundabordssamtal och ibland är det helt enkelt ett mer formellt samråd med klassiska frågerundor. Vi ser värdet och kvaliteterna med de olika formerna av dialog och samråd och förstår när de bäst används. Därför kan vi hjälpa både offentliga och ideella organisationer att hitta rätt form.

– Genom att vi har kunskap om och kontaktnät inom de båda sektorerna kan vi också hjälpa till med att hitta både myndigheter och civilsamhällesorganisationer som kan bidra med kunskap och perspektiv inom olika ämnesområden. Vi kan helt enkelt bidra till att vidga samtalet och lyfta in organisationer, perspektiv eller frågor som kanske inte alltid hörs. Det talas ibland om ”ankdammen” och att det alltid är samma personer och organisationer som ses i olika sammanhang. Jag tror att NOD kan vara en viktig resurs för att förhindra att det blir så.

Vad kan NOD inte göra?
– En sak jag tycker är viktig att komma ihåg är att NOD:s expertis finns i att skapa möten, samtal och förståelse mellan det offentliga och civilsamhället. Vi kommer aldrig att kunna ha expertkunskap inom alla sakområden som vi skapar dialoger kring. Att arrangera ett samråd i samarbete med NOD innebär därför att arbeta tillsammans med oss för att skapa ett så bra samtal som möjligt, där alla arbetar utifrån sin expertis.

När bör man höra av sig till NOD?
– Det finns alltid möjligheter att komma med förslag och förfrågningar. När vi bjuder in till ett samråd gör vi det allra oftast på uppdrag av en myndighet eller organisation. Därför vill jag verkligen uppmana den som sitter med en frågeställning eller ett tema där andra myndigheter och organisationers kunskap eller perspektiv behövs att höra av sig till någon av oss på NOD. Då kan vi tillsammans diskutera hur frågan bäst tas vidare. Det går jättebra att maila eller så kan man fylla i formuläret på vår hemsida!