Under andra halvan av 2021 genomfördes tre samråd under rubriken Det nationella genomförandet av Agenda 2030 i samverkan med civilsamhället av Miljödepartementet och NOD. Vid samråden möttes offentliga aktörer med totalt över 40 organisationer i civilsamhället. Syftet var att utifrån olika teman diskutera måluppfyllelsen kring Agenda 2030 och civilsamhällets bidrag till genomförandet.
De tre samråden var Lämna ingen utanför (30 september), Barns och ungas delaktighet (28 oktober) och Hållbar återhämtning (2 december).
Cristina Mattson Lundberg och Julia Hector är kansliråd och arbetar på funktionen för den nationella samordningen av Agenda 2030 med placering på Miljödepartementet.
Varför är det viktigt att civilsamhället deltar i genomförandet av Agenda 2030?
– Det är regeringen som har det övergripande ansvaret för att genomföra och följa upp Agenda 2030 i Sverige, men för att lyckas ställa om till ett hållbart samhälle krävs det att alla bidrar utifrån sitt ansvar, sina egna kunskaper och förutsättningar säger Cristina Mattson Lundberg.
– Civilsamhället har en nyckelroll eftersom deras expertis sträcker sig över så många för agendan relevanta områden och att organisationerna dessutom ofta har verksamhet i hela landet, fyller Julia Hector i. Civilsamhällets organisationer är också viktiga aktörer för att skapa nya partnerskap med andra aktörer, som offentliga sektorn, näringslivet, forskarsamhället och andra. Ett starkt, engagerat och fungerande civilsamhälle är en grundförutsättning för ett hållbart samhälle, menar Hector vidare.
I propositionen står att läsa att regeringen värnar dialogen med civilsamhället och att dialogen bland annat ska syfta till att nå fram till lösningar – på vilket sätt har samrådsserien uppfyllt denna skrivning?
– Samrådsserien har varit väldigt värdefull för oss då flera av de frågor som de deltagande organisationerna lyft har gett oss nya perspektiv och väckt tankar och idéer som vi inte haft med oss tidigare. Genom samrådserien har vi fått lyssna in över 40 organisationer. Det är en unik bredd som både täcker in väldigt många frågor och perspektiv säger Mattson Lundberg.
– Det gäller inte minst samrådet kring barn och unga och de perspektiv som lyftes i fler av samråden kring till exempel skillnader i livsvillkor och förutsättningar för människor i alla åldrar och skillnader mellan stad och landsbygd. Särskilda perspektiv som också gav nya insikter och erfarenheter var bland annat funktionshinder och HBTQI, för att nämna några. I linje med agendas princip om att ingen ska lämnas utanför är alla dessa olika perspektiv och sakfrågor viktiga för att hitta lösningar som tillsammans tar oss mot en hållbar framtid till år 2030 och därefter, menar Hector.
Under höstens samrådsserie har fokus varit att ta del av och lyssna in deltagande civilsamhällesaktörers perspektiv, erfarenheter och arbete med genomförandet av Agenda 2030. Syftet har varit att få in underlag till den kommande skrivelsen som ska lämnas över till riksdagen i juni 2022. Vilka fler relevanta aktörer och institutioner är involverade i arbetet med skrivelsen?
– Vi har identifierat ett behov av att ha närmare kontakt med civilsamhällesaktörer men eftersom arbetet med agendan berör så många har det varit svårt att hitta former för hur vi systematiskt kan involvera civilsamhället i vårt arbete. Genom koden och med NOD:s hjälp upplever vi att vi har hittat ett systematiskt sätt att lyssna även på de röster som ofta inte hörs i debatten, menar Mattson Lundberg.
– Denna gång har vi haft ett fokus på samråd och dialog med nationella aktörer men vi hoppas kunna fortsätta att utveckla samrådsformerna och också titta närmare på kopplingen mellan det nationella arbetet och det globala arbetet. Där har civilsamhällesorganisationer ofta en unik roll eftersom de ofta är engagerade och verkar på alla nivåer, från det lokala till det globala avslutar Hector.
Samråden och den tillhörande dokumentationen utgör en del av underlaget till en skrivelse som ska överlämnas till riksdagen 2022. Arbetet avslutas med ett nationellt dialogforum under första kvartalet 2022 för att ta fram ytterligare underlag till skrivelsen.
