I tisdags arrangerade NOD Partsgemensamt forum (PGF). Temat var avtalsformer mellan det offentliga och civilsamhället – en fråga med stort inflytande över möjligheten för organisationer att bedriva verksamhet. Frågan är dessutom aktuell just nu, eftersom regeringen i budgetpropositionen presenterade att Upphandlingsmyndigheten får i uppgift att fram en ny lag för Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Det är en fråga som drivits av flera civilsamhällesaktörer, bland annat kunskaps- och intresseorganisationen Famna, som också deltog i mötet. Modellen som den ser ut idag anses ofta juridiskt snårig, vilket har fått offentliga att dra sig för att ingå avtal genom IOP.
– Ramlagen är väldigt välkommen, säger Aleksandra Wasso Hägglund, opinions- och kommunikationsstrateg på Famna. IOP är en form som är direkt anpassad till civilsamhället, eftersom fokus ligger på innovativa lösningar som civilsamhället står för. Ofta handlar det om att möta utmaningar lokalt.
Syftet med IOP är att de idéburna och de offentliga aktörerna tillsammans ska lösa en samhällsutmaning, vilket praktiskt innebär att civilsamhället släpps in redan i problemformuleringsstadiet.
– IOP är att bra sätt att öka civilsamhällets delaktighet i välfärden, säger Erik Slottner, (KD) som medverkade under inledningen av mötet. Civilsamhällesorganisationer har ett unikt sätt att hantera samhällsproblem och täcker ofta områden som varken privat eller offentlig sektor når.
Famna hoppas att lagen ska stärka idéburna aktörers möjligheter att bidra med samhällsnytta. Generellt sett är det viktigt att förstå att upphandlingsregler och avtalsform spelar roll, menar Aleksandra Wasso Hägglund. Idag har upphandlingar ofta fokus på stora geografiska områden och många upphandlingar har långa handläggningstider, kostar pengar och kräver tillståndsprövningar. De resurserna har sällan ens stora organisationer.
– Vi vill att fler valfrihetssystem och upphandlingar reserveras för idéburna aktörer, säger hon.
