Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället
Den 1 september anordnar NOD och ABF Stockholm morgonseminariet ”Vad krävs för en socialt och ekologiskt hållbar omstart efter pandemin?” I denna intervju med representanter från IOGT-NTO, Barnombudsmannen och Röda Korset får några av panelisterna chansen att kort beskriva ett antal av de teman som kommer att behandlas.
I olika sammanhang har det uttryckts att samhällets omstartsprocess efter pandemin kan ses som ett tillfälle att göra viktiga omprioriteringar, med såväl de nationella som globala hållbarhetsmålen i åtanke. Därför anordnar NOD seminariet ”Vad krävs för en socialt och ekologiskt hållbar omstart efter pandemin?”.
Seminariet tar avstamp i NOD:s senaste lägesbild, som redogör för hur såväl den ideella som offentliga sektorn på olika sätt dragit just socialt och ekologiskt hållbara lärdomar från pandemin.
I seminariet deltar en panel bestående av representanter från både den ideella och offentliga sektorn. I den här artikeln ger några av panelisterna en kort presentation av sig själva, genom att besvara tre korta frågor.
Vem är du?
Jag är generalsekreterare vid IOGT-NTO. Det innebär att jag leder arbetet vid det förbundskansli som bedriver drogpolitiskt påverkansarbete i bred bemärkelse, samt ger stöd till den verksamhet som bedrivs i distrikt och föreningar. Jag är också generalsekreterare i IOGT-NTO-rörelsens ideella förening där det internationella arbetet bedrivs, med verksamhet i 14 länder.
Har du något kort och konkret exempel på hur IOGT-NTO arbetar med Agenda 2030?
Det är en utmaning att svara kort på den här frågan! Både nationellt och internationellt arbetar vi förebyggande med avseende på alkoholens skadeverkningar. Just insatser som förebygger alkoholproblem bidrar till förverkligandet av 14 av de 17 globala målen!
Sen är vi ju också en del av civilsamhället – som i sig bidrar till Agenda 2030, oavsett vilken sakfråga man fokuserar på, till exempel avseende bildning, möjligheten att använda, uttrycka och stärka sina rättigheter, skapa mötesplatser och bidra till att klyftorna i samhället minskar, för att nämna några.
Om jag ska ta ett väldigt konkret och internt exempel kan jag också nämna att IOGT-NTO:s kongress beslutade om att 2020 skulle vara flygfritt efter förslag genom en motion från en medlem!
Varför är seminariets ämne viktigt enligt dig?
Jag tycker att det är viktigt att ta vara på den solidaritet och anpassningsförmåga som pandemin visat att vi besitter. Hur kan vi använda dessa viktiga egenskaper hos individer, grupper och samhällen – även i situationer som inte är extraordinära? Det tänker jag är knäckfrågan som avgör vilken framtid vi kommer kunna bygga.
Vem är du?
Jag är utredare och projektledare på Barnombudsmannen. Jag har bland annat arbetat med barnrättsintegrering hos myndigheter samt projektlett Årsrapporten 2021 – Alla tar ju inte ansvar – som beskriver pandemins konsekvenser för barn och deras rättigheter.
Har du något kort och konkret exempel på hur Barnombudsmannen arbetar med Agenda 2030?
Barnombudsmannen har bland annat i regeringsuppdrag att återrapportera om hur vi integrerar ett hållbarhetsperspektiv utifrån Agenda 2030. Vi ser att Barnombudsmannens arbete för att barnkonventionen ska efterlevas fullt ut i Sverige bidrar till att målen i Agenda 2030 kan uppnås i landet. Det är där vårt fokus ligger – att få dessa mål och rättigheter att gå samman.
Varför är seminariets ämne viktigt enligt dig?
Utifrån det jag representerar och arbetar med vill jag sprida kunskap och förståelse för att olika perspektiv kan samsas och integreras under ett och samma tak. För att uppnå en social och ekologisk hållbarhet på alla plan måste barn och ungas rättigheter möjliggöras och efterlevas. Vi måste framförallt låta experterna på sin situation vara delaktiga i beslut vi tar som rör dem. För det som är bra för barn är oftast bra för alla.
Vem är du?
Jag är chef för Svenska Röda Korsets arbete i Sverige med vårt program för Socialt hållbara städer, där fokus är att stärka Röda Korsets nationella arbete mot segregation. Jag arbetar även övergripande med Röda Korsets hållbarhetsarbete med fokus på social hållbarhet.
Kan du ge ett kort och praktiskt exempel på hur Röda Korset arbetar med Agenda 2030?
Ett exempel på arbetet med social hållbarhet är där vi, utifrån mål 11 i Agenda 2030, arbetar med Hållbara städer utifrån synen att det är hela staden som är segregerad, inte bara vissa områden. Utifrån ett områdesbaserat arbetssätt arbetar vi med boende i lokalsamhället med fokus på att förbättra hälsa, öka trygghet i samhället och att stärka förmågan att förebygga och återhämta sig vid kriser.
Ett exempel på arbetet med ekologisk hållbarhet är arbetet i Sverige med Second hand, där Röda Korset genom frivilliga bedriver 250 butiker runt om i landet. Internationellt arbetar Röda Korset med det som kallas gröna hjälpinsatser (Green response), där syftet är att minimera eventuella negativa effekter på miljön och klimatet som vårt hjälparbete kan medföra, inte minst eftersom hjälpinsatser kan pågå under lång tid.
Varför är seminariets ämne viktigt enligt dig?
Vi såg tidigt hur pandemin slog olika i samhället och hur grupper som redan befann sig i sårbara situationer drabbades hårdast och där nya behov uppstod, allt från behov av att lämna ut matkassar till isolerade målgrupper till tysta läxläsningsplatser utanför hemmet och nya mötesplatser. Stora delar av civilsamhället ställde om och mötte upp dessa nya behov med innovativa lösningar – både fysiskt och digitalt och ofta i samarbeten med kommuner och näringsliv. Samtalet om lärdomar, möjligheter och utmaningar mellan olika sektorer i samhället är helt nödvändigt för att vi ska kunna göra en hållbar omstart – tillsammans.
