Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället
Nyheter07 sep 2026
Fler civilsamhällesperspektiv i dialogen om IOP-lagen
I fredags arrangerade NOD och Upphandlingsmyndigheten årets andra samråd om den nya IOP-lagen. Under mötet fick 13 organisationer tycka till om det fortsatta arbetet med lagen.
– Vi är tacksamma över intresset och kunskapen i frågan. Det för Upphandlingsmyndighetens arbete framåt, säger Christian Blume, upphandlingsjurist.
Christian Blume och Gordon Hahn tyckte båda att det är värdefullt att inkludera civilsamhället i processen att ta fram lagtexten. Foto: Laura Onn.
Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ta fram en ny ramlag för Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är en samverkansmodell mellan idéburna aktörer och kommuner, regioner och myndigheter som utgår ifrån att parterna är likvärdiga och bidrar med olika resurser.
För att underlätta framtagandet av den nya lagen har NOD och Upphandlingsmyndigheten arrangerat två möten under året.
Under förra mötet fick deltagarna lära sig mer om uppdraget och dela med sig av sina erfarenheter av IOP. Den här gången var det dags att få tycka till om lagens utformning.
En av organisationerna på plats var Coompanion. De tryckte på att målgruppens behov måste stå i fokus för partnerskapet, inte organisationerna i sig.
– IOP:er ska först och främst göra nytta för målgruppen, säger Gordon Hahn, verksamhetsledare.
Syftet med modellen, och i förlängningen lagen, menar han, är att underlätta innovativa samhällsförbättringar.
Det är viktigt att parterna har en gemensam förståelse av behovet och ser sin del i lösningen.
– Det ska vara samarbeten som kräver att båda parter gör en insats.
Totalt deltog 13 organisationer i samrådet.
Under samrådet diskuterade deltagarna vilka typer av samarbeten som kan fungera som idéburna offentliga partnerskap, och vilka aktörer som kvalar in under begreppet idéburna aktörer.
Coompanion lyfte risken i att låta lagen definiera vilka aktörer som kan klassas som idéburna.
– Blir definitionen för bred finns det risk att den inkluderar oseriösa aktörer. Men blir den för smal riskerar den att utesluta många aktörer som faktiskt är idéburna – till exempel ekonomiska föreningar, säger Gordon.
Christian Blume på Upphandlingsmyndigheten menar att dialogen med civilsamhället är viktig för att få feedback på myndighetens tankar kring förslag till lagtexter och förstå om de stämmer överens med den praktiska verkligheten.
– Samråden blir som levande organismer som ständigt utvecklas. Det tas alltid upp nya perspektiv.
Och nu, säger Christian, blir det skrivarstuga för Upphandlingsmyndigheten. Senast den 20 oktober ska myndigheten lämna en muntlig delredovisning av uppdraget till Finansdepartementet.
