Hur fungerar själva samtalet i dialogprocesser? Och hur kan man överbrygga kommunikativa hinder? 

Det undersöker Hanna Bergeå i sin forskning. 

Fokus ligger på politiska processer om miljö- och klimatfrågor – ett område som kännetecknas av starka intressen.  

– Oenigheten kan i sig vara demokratiskt viktig, men i samtalet är den ofta socialt vansklig att uttrycka. Samtidigt är ju utgångspunkten i dialog en tro på att man kan samla människor med olika åsikter för att försöka komma vidare i en komplex process.  

Därför, menar hon, kan det vara bra att designa ett moment i diskussionen som undersöker de skillnader som finns bland deltagarna, innan man går vidare in i samarbete. Man kan till exempel uppmana deltagarna att tillsammans lista så många skilda ståndpunkter i en fråga som möjligt eller att spetsa till motpartens argument. En sådan övning kan ge parterna större förståelse för varför de andra säger och gör som de gör.

Många miljö- och klimatdiskussioner startar med en slags hoppfull grundton. Syftet är ofta att stärka legitimiteten för processen och att entusiasmera och uppmuntra till deltagande. Men tyvärr minskar en alltför enkelspårig och positiv ingång till frågan möjligheten att få till en fungerande dialog. Det blev tydligt i de samtal om cirkulär ekonomi som Hanna och hennes kollegor studerat.

– När folk gav uttryck för en mindre entusiastisk eller ifrågasättande hållning stängdes diskussionen ned, vilket ledde till att det gemensamma undersökandet inte ägde rum. Istället tackade man frejdigt för en bra synpunkt.  

Men är ett vildsint samtal med tydliga åsiktsskillnader alltid bättre för resultatet? Därom tvista de lärde.  

Vissa tänkare menar att tillräckligt välfungerande regler för hur det demokratiska samtalet ska gå till kan lösa upp de knutar som finns människor emellan. Andra menar att konflikter är ofrånkomliga och att politik, och därmed dialog, är en evig förhandlingsprocess. 

Hanna ser på dialog som en slags förståelseinriktade samtal, men pekar samtidigt på en fördel med konflikter: i starka reaktioner finns energi.  

– Inom miljöområdet är problemet ofta att majoriteten inte känner sig berörd. Då kan det vara konstruktivt att ta vara på de åsikter folk har. Det är inte olika intressen som skapar ett låst läge, utan när folk tappar tron på att de genom undersökande samtal kan lösa konflikten. 

Läs mer om Hannas forskning om hopp här. Lars Hallgren, Malte Rödl, Therese Åhlvik och Daniela Kreber har också varit inblandade i projektet.