”Barnets utsatthet tar inte paus och varje barn har rättigheter, även i en kris”

Tankar om döden och förändrade vardagsrutiner på grund av pandemin kan skapa stress och otrygghet för många barn. De redan utsatta riskerar att isoleras. NOD möter Emma Bennwik, påverkansansvarig på Bris, som berättar om sårbara grupper som ofta förlitar sig till civilsamhällets insatser för att få stöd.

Många känner till Bris (Barnens rätt i samhället) olika stödlinjer där barn i utsatta situationer kan få stöttning. Via chatt, mail, telefon eller gruppstöd kan barn och unga ställa frågor, berätta om utsatthet och få vägledning. Organisationen bedriver också påverkansarbete för barns rättigheter, ett område som aktualiseras av barns särskilda sårbarhet under pandemin, men också det faktum att FN:s konvention om barnets rättigheter numera är svensk lag.

NOD möter Emma Bennwik, påverkansansvarig på Bris, för att höra mer om det ökade behovet av organisationens stöd och vilka åtgärder som krävs för att göra situationen mer dräglig för barn och unga när det behövs som mest.

Vilka effekter har virusutbrottet haft på era målgrupper?
– Bris märkte första veckan i mars att barn började höra av sig med oro kring corona, och i mitten av mars utökade Bris öppettiderna i vår stödlinje (vilket var planerat sedan innan). Vi noterade samtidigt en ökning av samtal från barn med oro kring smitta, kring hur familjemedlemmar påverkades, med oro kring hur skolarbetet skulle påverkas. I takt med att tiden gått har de coronarelaterade samtalen kommit att handla mer om effekterna av samhällsåtgärderna som införts, såsom utmaningar med att vara hemma under lång tid, avsaknad av rutiner i vardagen och minskad tillgång till samhällets stödinstanser. Under april har vi haft cirka 20 procent fler samtal med barn än jämfört med en genomsnittlig månad 2019.

– Vi på Bris jobbar nu intensivt med att stärka vår bemanning. Bris stödlinje var redan innan coronakrisen en livlina för många barn i utsatthet. Ett faktum som nu stämmer mer än någonsin. I tider av kris vet vi att Bris är en samhällsbärande funktion för barn. Vi förbereder oss på en sommar som aldrig förr. Sannolikt kommer samtalsämnen som att känna sig ensam i sin utsatthet och svårigheter att få stöd och hjälp under semestertider vara vanliga under sommarlovet, detta eftersom samhällskrisen innebär fortsatt isolering.

Vittnar barnen om andra problem jämfört med innan pandemin? Vilka konkreta åtgärder behövs utifrån de behov som nu har uppstått?
– Samtalen varierar till stor del, barnets liv pågår för fullt även under kristider. Bris får nu en mängd olika frågor från barn. Fler samtal från barn handlar om hälsorelaterade frågor, om familjekonflikter, behov av att samtal om döden som blivit påtagligare för en del barn. Barn söker också stöd hos Bris för frågor som handlar om studiero nu när skolan på många sätt digitaliseras, samtalen handlar också om skolan som en skyddsfaktor för alla de barn som lever med utsatthet hemma. Ytterligare en tydlig trend i varför barn söker Bris stöd är upplevelser av att samhällets stödinstanser blivit mer otillgängliga.

– Våld, övergrepp och kränkningar var redan innan coronapandemin det tredje vanligaste samtalsämnet hos Bris och vad gäller risker för våldsutsatthet så är något som vi vet kan öka i relation till yttre påfrestningar, såsom stress, isolering och arbetslöshet. Det är viktigt att poängtera att barn som lever med utsatthet gör det året om men att det under en sådan här samhällskris riskerar att ske mer isolerat, utan insyn och med mindre kontakt med andra vuxna i samhället och utanför familjen.

FN:s konvention om barnets rättigheter är numera svensk lag. Hur har detta märkts under pandemin?
– Barnrättsfrågor är sällan de mest prioriterade frågorna i vårt samhälle. Samtidigt som barnkonventionen blev lag vid årsskiftet medför nu pandemin att barnrättsperspektivet direkt läggs åt sidan. Nästan var femte svensk är ett barn och deras rättigheter bör inte avvisas som ett särintresse. Tvärtom, beslut som även skyddar och stärker barn bygger ett bättre samhälle för alla. Coronakrisens beslut bör föregås av barnkonsekvensanalyser om barnets bästa. Följaktligen, och för att kunna avgöra vad som är barns bästa, bör beslutsfattare lyssna på barn och ta hänsyn till barnets eget perspektiv och faktiska livsvillkor. Till sist har även barn rätt till viktig samhällsinformation. Under en djup kris bör det vara en prioritet för samhällets alla instanser att förmedla lättillgänglig och barnvänlig information om den egna verksamheten till landets alla barn. Barnets utsatthet tar inte paus och varje barn har rättigheter, även i en kris.

”NOD möter” är en samtalsserie som ställer om tillfälligt och går från att anordna fysiska träffar i form av livepoddar och seminarier till att samtala med relevanta aktörer om hur deras arbete och insatser förändras på grund av coronaviruset.